Mexikanska arbetare oroas av Trump
Mexico City. Den mexikanska ekonomin är i gungning. Hoten från Donald Trump om höga tullavgifter och ett skrotat frihandelsavtal har redan fått konsekvenser och nu oroas många mexikaner i exportbranscher för att även deras jobb är i fara.
Stora lastbilar kör ut och in genom portarna till Fords bilfabrik i Cuautitlán Izcalli, strax norr om Mexico City. Höga stängsel omgärdar fabriken och den tidigare klarblå himlen täcks av allt fler moln när anställda passerar området.
Irene Martínez, 31, är teknisk assistent och har jobbat här i sju år. Hon säger att USA:s val av Donald Trump som president har påverkat stämningen på fabriken.
– Det lämnar oss med en osäker framtid, eftersom vi är beroende av de här jobben.
Mexiko har sedan frihandelsavtalet Nafta infördes för 23 år sedan förvandlats till världens sjunde största biltillverkare. Bilindustrin har varit en tydlig måltavla när Donald Trump sedan presidentvalskampanjen lovat att ”ta tillbaka jobben” till USA. Och företag som har tillverkning i Mexiko har hotats med höga tullavgifter.
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
Läs också – Svenska företag påverkas av handelshot
I början av året meddelade Ford att bygget av en ny fabrik i delstaten San Luis Potosí som påbörjades i maj i fjol skulle avbrytas. Den inställda investeringen på drygt 14 miljarder kronor motiverades med nya marknadsförutsättningar, men också med den mer företagsvänliga politik som Ford väntar sig under Trump.
Den nya fabriken skulle ha inneburit 2800 direkta jobb och uppskattningsvis över 10 000 jobb räknat med alla underleverantörer. I Cuautitlán Izcalli ses den inställda investeringen som ett oroande exempel.
Irene Martínez Torres utanför Fordfabriken där hon jobbar. Foto: Åsa Welander
– Det pratas om det i alla korridorer och i alla delar av fabriken. Vi pratar om det allihop, för det här är vår inkomstkälla och vi oroar oss över att behöva gå och inte kunna hitta ett nytt jobb eller ett som betalar lika bra, säger Irene Martínez.
Hon berättar att lägstalönen i fabriken ligger på drygt 2 300 kronor i månaden, vilket är tre gånger så mycket som minimilönen i Mexiko, men bara en bråkdel av vad arbetare på bilfabrikerna i USA tjänar. Trots att allt talar för att tillverkningen blir kvar här, är oron för att bli av med jobbet ett ständigt samtalsämne.
– Personligen skulle det påverka oss jättemycket, för både jag och min man arbetar på fabriken. Vi skulle tvingas leta efter andra jobb, dåligt betalda och med sämre villkor, om Ford bestämmer sig för att stänga fabriken här.
Bilindustrin är inte den enda som pressas av USA:s president. I slutet av november meddelande luftkonditioneringstillverkaren Carrier att merparten av de 1400 jobb de planerat flytta till mexikanska Monterrey i och med ”en överenskommelse” med Donald Trump blir kvar i fabriken i delstaten Indiana.
Meningarna är delade om i hur hög grad Trump inverkat på besluten, men de går i linje med hans protektionistiska retorik om att omförhandla frihandelsavtalet Nafta och hotet om att införa en 20-procenting tullavgift på alla varor som importeras från Mexiko.
President Donald Trump. Foto: AP Photo/Evan Vucci
Industrifacken ser med oro på utvecklingen och har bland annat uppmanat politiker och företagare att gå samman för att skydda jobben, se över handelsavtalen och skapa en nationell politik som ökar möjligheterna för underleverantörer till biltillverkarna.
Idag går 80 procent av Mexikos export till USA, men försämrade handelsvillkor skulle slå mot företag på båda sidor gränsen. Ländernas ekonomier är tätt sammanflätade och ofta skickas komponenter fram och tillbaka innan de hamnar i färdiga produkter.
På Fords fabrik i Cuautitlán Izcalli tillverkas i dag modellen Ford Fiesta. Fram till i höstas hoppades de även få hit produktionen av Lincoln MKC, men i november skrotades planerna. Även i det fallet tog Trump åt sig äran, trots att den planerade flytten inte skulle ha inneburit färre jobb i Kentuckyfabriken där bilmodellen tillverkas i dag.
Än så länge fortsätter de drygt 2000 anställda i Cuautitlán att passera grindarna tidigt på morgonen för den 9,5 timmar långa arbetsdagen, men osäkerheten har brett ut sig.
– Det förändrades i samma stund som Donald Trump blev vald, för de projekt som stod för dörren ställdes in. Alla var frustrerade och osäkra; det fanns mycket stress i fabriken bland kollegorna, för vi tänkte alla på vår ekonomi. Just nu säger de att vi inte behöver oroa oss, utan att det kommer komma nya projekt, men inte i samma skala som vi hade hoppats, berättar Irene Martínez.
Åsa Welander
