Motståndet växer efter Geert Wilders attacker

LÄS OCKSÅ: Holländska facket konfronterar Wilders parti (artikel på engelska)

”Färre färre färre!” skränar den övervägande manliga publiken.

Geert Wilders står kvar och lyssnar. Han har just frågat åhörarna om de vill ha ”fler eller färre marockaner” i Nederländerna. När de aggressiva ”färre”-ropen tystnat ler han och säger:

–Då ordnar vi det.

Det är mars 2014.

Två år senare, i slutet av 2016, döms Wilders för hets mot folkgrupp. Men underligt nog utdöms inget straff.

Samtidigt skjuter hans opinionssiffror i höjden, eftersom han nu kan utmåla sig som ”förkämpe för yttrandefriheten”.

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://youtu.be/gaRxCHXuoLA

När Nederländerna går till val väntas Wilders Frihetspartiet (PVV) få mellan 15 och 20 procent av rösterna. Det kan bli största eller näst största partiet i parlamentet.

I valrörelsen har nationalistledaren liknat koranen vid Hitlers ”Mein Kampf”, lovat stänga alla moskéer och använt uttryck som ”marockanskt avskum”.

Hans kampanjslogan säger egentligen allt: ”Gör Nederländerna vårt igen”.

Men hur reagerar du när din etniska och religiösa bakgrund likställs med nazism?

–När min morfar kom hit från Marocko på 1970-talet var han gästarbetare, som så många andra. Min mamma var bara sexton år då, men hon och morfar ser sig fortfarande som ”gäster” här. Fast för oss som är födda och uppväxta i Holland är det annorlunda. Vi tycker att vi hör hemma här och vill bli behandlade som jämlikar, säger Yassmine El Ksaihi.

Vi möts på en liten marockansk restaurang i en förort i västra Amsterdam. På andra sidan torget reser sig den lokala moskén.

När gästarbetarna från Marocko och Turkiet kom hit på 1960- och 70-talen var de med och byggde upp Nederländerna, på samma sätt som greker, turkar och jugoslaver gjorde i Sverige.

Tanken då var att de skulle återvända. Men livet är sällan så enkelt. Många blev kvar med sina familjer, och i dag räknas 2 procent tillhöra den marockansk-holländska minoriteten.

Arbetslösheten bland dem som är födda utanför EU i landet är 13 procent – att jämföras med riksgenomsnittet på 5,3 procent.

– Jag tänker inte låtsas som att det inte finns några problem. Det är inte lätt att flytta till ett nytt land, det tar ofta ett par generationer innan familjen får det bättre. Och visst, det finns kriminella gäng med marockanska ungdomar. Men om du besöker andra fattiga områden så finns där även många ”holländska” killar som är kriminella, säger Yassmine El Ksaihi.

2010 var hon med och drog igång Nederländernas första uttalat liberala moské. Och sedan ett par år tillbaka är hon engagerad i det socialliberala partiet D66.

–För mig är det viktigt att ha rätten att välja. Jag dricker inte alkohol, men jag vill att andra ska ha rätt att dricka, om de vill det. Samma sak om du vill använda cannabis eller begära aktiv dödshjälp. Och om du vill bära en heltäckande slöja tycker jag att du ska få göra det också, säger Yassmine El Ksaihi.

Även Geert Wilders ser sig som liberal, påpekar jag.

–Ja, men Geert Wilders är liberal bara när det gäller honom själv. Han vill förbjuda andra från att använda sin fria vilja, och i synnerhet de som inte passar in i hans idé om ”det holländska”, svarar Yassmine El Ksaihi.

Tillsammans med vänner hamnar hon ibland i hårda diskussioner med mer ortodoxa muslimer, berättar hon. Men den polarisering som Wilders attacker bidrar till har gjort hennes jobb som brobyggande politiker svårare.

– Häromveckan åt jag middag med en god vän som började gråta för att hon var så rädd för sina barns skull. Det är verkligen många som är rädda nu, säger Yassmine El Ksaihi och skakar på huvudet.

Att Geert Wilders skulle bli premiärminister är trots allt ganska osannolikt, eftersom alla andra partier hittills har avfärdat att samarbeta med honom.

Även den fackliga centralorganisationen FNV bojkottar PVV när man bjuder in till debatter eller seminarier. Men det är ingen hemlighet att många arbetarväljare röstar på Wilders.

Socialdemokratiska PvdA:s stöd har mer än halverats, efter smärtsamma kompromisser i regeringen.

Det har gynnat Wilders – men också miljöpartiet Grön vänster, vars 30-åriga ledare Jesse Klaver lockar många unga väljare och framställer sig som själva motsatsen till Wilders: en slags holländsk version av Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Vid en stor anslagstavla i Amsterdam står Noah Zeevenhooven på en stege och smetar upp en affisch med Jesse Klavers ansikte över en Geert Wilders-affisch.

– Så där ja. Nu ser det bättre ut, säger han och skrattar.

– Wilders svartmålar Nederländerna. För i själva verket är ju arbetslösheten låg, och tillväxten har tagit fart, säger Noah Zeevenhooven.

Riktigt så rosig är dock inte verkligheten för dem som arbetar i offentlig sektor.

Undersköterskan Leatitia Deira vittnar om ett utbrett missnöje efter många år av åtstramningar.

– Samma jobb som tidigare utfördes av tre personer, görs nu av en. Det är svårt att ge de äldre en värdig vård. Det är vad det här valet borde handla om – inte invandring, säger Leatitia Deira, som själv flyttade till Nederländerna för ett trettiotal år sedan.

– Har man den hudfärg som jag har får man ibland vända i dörren utan förklaring när man kommer till anställningsintervjuer. Så om det finns ett problem med integration tror jag att det handlar mycket om diskriminering, lägger hon till.

Erik de la Reguera