Global

Robotisering en utmaning för jurister

BRYSSEL. Smarta robotar är snart vår vardag på gator, sjukhus och i fabriker. Men vem ansvarar för olyckor och att arbetstillfällen försvinner? I EU pågår samtal om en historisk lagstiftning.

Experterna kallar det för den störsa tekniska omställningen sedan ångmaskinen och tryckpressen. Men än så länge är det svårt att bli superimponerad.

READ ENGLISH VERSION Robotization – Challenges for Lawmakers

I en mötessal i Bryssel visar industriroboten Kuka sina kunskaper genom att skaka hand och klia en man på ryggen. Knappast något att falla baklänges för. Arbetet Global var på plats när politiker och experter diskuterade robotteknik under ett tvådagars seminarium.

Inbjudna talare är överens om att robotrevolutionen går snabbare än alla förutspått. Och innan det är för sent vill EU ta ett gemensamt grepp om regler och lagar. Förra veckan antog EU-parlamentet en resolution som innebär stärkta etiska normer och skadeståndsansvar.

– Det finns en risk att man får ett lapptäcke med lagar och regleringar som inte stämmer överens om varje enskilt medlemsland tar saken i egna händer, säger EU-parlamentarikern Max Andersson (MP).

Sedan 2014 har han varit aktiv i den arbetsgrupp i EU-parlamentet som tittar på möjlig lagstiftning för robotar och artificiell intelligens. Han är också ledamot i det rättsliga utskottet.

Särskilt bekymrad är Max Andersson över det faktum att miljontals jobb kommer att tas över av robotar, världen över, kommande årtionden. Enligt Världsekonomiskt Forum tappar världens 15 största ekonomier ungefär 5 miljoner jobb fram till 2020.

Max Andersson (MP. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Även andra siffror figurerar i internationella studier. En rapport från Stiftelsen för Strategisk forskning publicerad 2014 menar att vartannat svenskt jobb kan automatiseras om 20 år.

– Hur ska vi hantera arbetsmarknaden när allt fler jobb kan tas över av robotar och vi måste hitta nya jobb till de människor vars jobb blivit automatiserade? Hur ska våra skattesystem, som i dag till väldigt stor del bygger på lönearbete, se ut? säger Max Andersson.

Laurent Zibell, rådgivare på europeiska industrifacket IndustriALL, förklarar vid seminariet, att oron inom industrin är stor. Dels på grund av att jobb kan försvinna, dels över säkerhetsfrågor.

– Vi behöver ett nära samarbete med arbetare i denna process. Vi har inte tid att vänta på lagar som reglerar vem som bär ansvaret om till exempel en arbetare blir skadad av en robot, säger han.

Max Andersson varnar för att det är medelinkomstjobben som främst ersätts av robotar och för de som blir utan jobb väntar många låginkomstjobb. En som är inne på samma spår är Teslagrundaren Elon Musk som ser medborgarlöner som framtidens lösning på arbetsmarknaden.

I Bryssel diskuterades därför just basinkomst, eller så kallad medborgalön, i samband med robotseminariet. Dessutom pågår samtal om införandet av en robotskatt, för att driva in skattemedel när arbetstillfällen försvinner.

Föredragande bakom resolutionen, som antogs förra veckan, var Mady Delvaux från Luxemburg. Hon representerar den politiska gruppen för parlamentets socialdemokrater, S&D.

– Även om jag är glad över att kammaren godkänt mitt betänkande, så är jag besviken över att den högerledda koalitionen vägrat ta hänsyn till robotikens möjliga negativa konsekvenser för arbetsmarknaden, sa hon i ett uttalande efter omröstningen.

Dita Charanzová, tjeckisk EU-parlamentariker för konservativa gruppen Alde, är en av dem som inte spår en förändrad arbetsmarknad.

– Robotar kommer inte att ta våra jobb, se bara på bilindustrin. Vi måste vara i verkligheten och inte i någon framtidsfiktion, säger hon.

En större oro känner hon, liksom många andra, för att robotar kan användas i syfte att döda. Både Stephen Hawking och Bill Gates spår att robotar kan bli en fara för mänskligheten på sikt.

– Ett förslag som jag har drivit är att man redan nu måste satsa pengar på forskning på de långsiktiga riskerna med att vi utvecklar smartare och smartare robotar som en dag kanske till och med är smartare än människor, säger Max Andersson.

Så den största frågan av dem alla är om en robot kan hållas ansvarig för sina handlingar. EU-parlamentet vill se ett obligatoriskt försäkringssystem och en kompletterande fond som garanterar att offer för olyckor kompenseras fullt ut.

När det gäller självkörande bilar är det bråttom, då de första prototyperna redan körs. För vad händer om en bil, tillverkad i Norge, med svensk förare, kör på någon i Belgien?

Fjärde industriella revolutionen

Enligt forskningsrapporten som lades fram på Världsekonomiskt forum i Davos i år har mänskligheten genomgått tre industriella revolutioner – och den fjärde knackar på dörren.

• 1784 Första industriella revolutionen – mekaniska maskiner som drivs av ånga och vatten introduceras.

• 1870 Andra industriella revolutionen – maskinerna drivs av elektricitet, massproduktion slår igenom och löpande band-principen introduceras.

• 1969 Tredje industriella revolutionen – produktionen automatiseras och övervakas elektroniskt av IT-system.

• 2016 (?) Fjärde industriella revolutionen – maskinerna- ”talar” med varandra, är uppkopplade till nätet och kan även organisera produktionen utan någon mänsklig styrning.

LÄS OCKSÅ Den fjärde industrirevolutionens gryning

Lagstiftning på gång

EU-parlamentet är överens om att det krävs tydliga regler och lagar kring robotik och artificiell intelligens. Frågan ligger nu hos EU-kommissionen. I Sydkorea och Ryssland pågår också försök till lagstiftning. I Ryssland skulle en sådan kunna vara på plats 2022.

Industrirobotar – 10 gånger billigare

En industrirobots arbete kostar ungefär 45 kronor per timme – medan en europeisk medellön är ungefär 450 kronor i timmen. Framöver kommer robotar att bli betydligt mer tekniskt avancerade och billigare att producera. Diskussionen om skatt på robotar är het i EU, som alternativ för de skattemedel som går förlorade om människors arbete utförs av robotar.