Flera företag slöt iranska avtal
TEHERAN. Kontrakt till ett värde av nästan tre miljarder kronor (300 miljoner euro) är hittills resultatet av den svenska regeringens exportresa till Iran.
– Det har varit en bra helg, konstaterar Magnus Almén på Business Sweden som snart öppnar ett kontor i Iran.
42 representanter från 19 företag följer med på den svenska regeringens exportresa till Iran.
För vissa företag blev det utdelning redan första dagen. Scania har sålt 1350 bussar för stadstrafik, Astra Zenica, Serkland samt Köpenhamn och Malmöhamn är andra företag som tecknat avtal med iranska partners och fler avtal uppges vara på gång.
Handelsminister Ann Linde säger att avtalen är värda kring 300 miljoner euro, motsvarande nästan tre miljarder kronor.
Men det har funnits flera hinder på vägen.
– Det stora problemet har varit finansieringen vilket satt en hämsko på företagen. USA har fortfarande kvar vissa sanktioner som inte har att göra med kärnavtalet utan andra saker. Men dessa sanktioner gör att många banker är tveksamma om de ska gå in och finansiera företag som gör affärer med Iran, säger Ann Linde.
Handelsminister Ann Linde. Foto: Erik Larsson
Flera har dock reagerat på att regeringen öppnar dörren till den iranska marknaden.
Amnesty uppskattar att kring 600 personer avrättades i Iran förra året. Flera avrättningar har skett efter framtvingande erkännande efter tortyr. Myndigheterna övervakar befolkningens aktivitet på internet och det förekommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.
Tänker regeringen gör något mer än att bara kräva att de företag som investerar i Iran har en bra uppförandekod?
– Vi har på många sätt tagit upp frågor som rör de mänskliga rättigheter. Vi har redan första dagen här nämnt flera konkreta fall. Men vi säger inte exakt vilka personer vi nämnt och vilka möten vi tagit upp det på, säger Ann Linde.
Enligt henne skulle det kunna drabba enskilda om det blev offentligt vilka personer som den svenska regeringen uttryckt oro för.
Ann Linde säger att hon inte ser någon motsättning i att samtidigt tala för mänskliga rättigheter och bedriva handel med ett land som kränker mänskliga rättigheter.
– Vi kan vara emot dödsstraff och ta upp kritiken samtidigt som vi bedriver handel. Det blir ju inte mindre chans att de ändrar sig bara för att vi inte är här, säger hon.
LÄS OCKSÅ:
