LO: Flyktingkrisen bör inte finansieras genom besparingar
LO.s chefsekonom Ola Pettersson
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT /
LO:s chefsekonom Ola Pettersson ansluter sig till de allt fler ekonomer i Sverige som menar att regeringen bör låna – inte spara – för att finansiera flyktingmottagandet.
– Det här är en exceptionell situation och då måste man ha en ekonomisk politik som motsvarar det, säger Pettersson till Arbetet Global.
Enligt Migrationsverket kommer omkring 70 miljarder extra kronor behövas till flyktingmottagandet under de kommande två åren. Finansminister Magdalena Andersson har sedan prognosen kom i oktober aviserat besparingar i hela budgeten och varnat för att omkring hälften av biståndet kan föras över till flyktingmottagandet.
På senare tid har dock en rad ledande ekonomer uppmanat regeringen att i stället låna till flyktingmottagandet. Något som nu även LO:s chefsekonom instämmer i.
– Även om det kan pågå under en tid, så ser vi det här som en tillfällig kostnadsökning – och då är det rimligt att man finansierar det genom ökad upplåning. Principen bör vara att tillfälliga kostnader inte ska finansieras permanent, säger Ola Pettersson, som på torsdag presenterar en ny LO-rapport om Sveriges ekonomiska situation.
Så ni vill inte se några besparingar alls?
– Nej, inte till följd av flyktingkrisen. Sedan kan man behöva titta på statens kostnader oavsett detta. Men det vore olyckligt om ökade kostnader till följd av flyktingkrisen skulle användas som ett skäl för att göra nedskärningar. Det tror jag inte vore bra, säger Ola Pettersson.
För finansminister Magdalena Andersson innebär de så kallade utgiftstaken ett problem, i synnerhet om staten väljer att låna till flyktingmottagandet. Tycker ni att regeringen bör försöka höja utgiftstaken?
– Det här är en exceptionell situation och då måste man ha en ekonomisk politik som motsvarar det. Om det gör att man får svårt att hålla sig inom utgiftstaken, då får man hantera det, säger Ola Pettersson.
Även Nordeas chefsanalytiker Andreas Wallström anser att staten bör låna mer till flyktingmottagandet.
– Det är ett väldigt fördelaktigt läge att låna för Sverige just nu. Om man tittar på vad den svenska staten betalar för att ta upp lån med ganska lång löptid, så är det faktiskt ingenting – det är minusräntor. Samtidigt sticker Sverige ut i världen med landets låga offentliga skuldsättning. Så om vi skulle låna upp ett antal tiotal miljarder skulle det knappast äventyra vår kreditvärdighet, säger Andreas Wallström.
Han pekar på att Sverige i dag har en statsskuld på cirka 43 procent av BNP, jämfört med snittet i euro-länderna på omkring 90 procent. Även om Sverige skulle låna upp 80 miljarder till flyktingmottagandet skulle statsskulden inte stiga mer än till omkring 45 procent av BNP, enligt Wallström.
– Om man i riksdagens skulle komma överens om att tillfälligt höja utgiftstaket, så tror jag att man skulle kunna hänvisa till ett slags ”force majeure”. Fast om man skulle bestämma sig för att göra det är det också viktigt att man signalerar att man inte helt kommer att släppa de finanspolitiska målen, utan att detta är en tillfällig situation, säger Wallström.
Flyktingar p Malmö centralstation.
Foto: Ola Torkelsson / TT /
Hur stora de samhälleliga kostnaderna – eller vinsterna – blir till följd av flyktingmottagandet på längre sikt är svårt att förutsäga, eftersom det till stor del beror på hur snabbt de nyanlända kommer i arbete och börjar betala skatt.
LO:s chefsekonom understryker att det därför är viktigt att satsa ordentligt på en gång.
– Det är viktigt att det här blir så bra som bara tänkas kan. För blir det bra, så blir det jättebra. Men går det inte bra – om många personer står utanför arbetsmarknaden under lång tid – då kommer det att innebära stora bekymmer och kostnader under många år.
LÄS MER: Flyktingar är en investering, inte en kostnad
–Sedan finns det en hel del praktiska problem. Det är svårt att rekrytera SFI-lärare, hitta bostäder, och så vidare. Men Sverige har låg statsskuld, relativt små underskott och en stark ekonomisk tillväxt, vilket borde underlätta den här processen, säger Ola Pettersson till Arbetet Global.
Magdalena Andersson (S), finansminister.
Foto: Daniella Backlund / SvD / TT /
Utöver de båda huvudalternativen – spara eller låna – finns också möjligheten att höja skatten. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors förespråkade i förra veckan en ny fastighetsskatt, något som dock snabbt fick kalla handen av finansministern.
– Många ekonomer och professorer gillar fastighetsskatten, men jag har lärt mig en sak: svenska folket gör det inte, sade Andersson i SVT:s samhällsprogram Agenda på söndagskvällen
Däremot öppnade hon för att låna till åtminstone en del av kostnaden för flyktingmottagandet, och på frågan om hur stor biståndsminskningen kommer att bli svarade finansministern att hon ”kommer att lyssna på UD”.
Tidigare har UD varnat för att en så kraftig nedskärning av biståndet skulle kunna äventyra Sveriges kandidatur till en plats i FN:s säkerhetsråd. Flera biståndsorganisationer är också mycket oroade för hur nedskärningar ska drabba deras verksamhet och stödet till världens fattiga.
Som Arbetet Globals tidigare visat är Sverige redan i dag det land som för över störst andel av biståndet till flyktingmottagning i det egna landet.
Om andelen skulle höjas från dagens 19 procent till över 50 procent av biståndsbudgeten skulle Sverige bli ett helt unikt fall vid en internationell jämförelse.
