En av tre socialsekreterare mår dåligt
ARBETET GRANSKAR. Utbrändhet, avhopp och sömnbesvär. Problemen finns på nästan alla socialkontor i Sverige, visar en stor granskning från Arbetsmiljöverket.
LÄS OCKSÅ Sjukskriven socialsekreterare: ”Började hyperventilera på vårdcentralen”
– Vi har sett det mesta. Vi har träffat socialsekreterare som verkligen är slutkörda. Det finns också många nyexaminerade som redan efter någon månad funderar på sitt yrkesval, berättar Eva Karsten.
Hon är arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för en stor granskning av Sveriges socialkontor som just nu genomförs av Arbetsmiljöverket. Totalt ska ungefär hälften av alla socialkontor i landet besökas fram till slutet av 2017.
Hittills har man hunnit med runt två tredjedelar av de planerade besöken, berättar Eva Karsten.
Enligt henne har nästan alla kontor de hittills besökt haft problem som lett till synpunkter från myndigheten.
– Det är jättevanligt och gäller i stort sett alla. Socialtjänsten är i dag överbelastad. Det är egentligen det största problemet. Man har väldigt mycket att göra.
Arbetsmiljöproblemen för socialsekreterarna växer. Det visar den enkätundersökning om arbetsorsakade besvär som Arbetsmiljöverket genomför vartannat år, senast 2016.
Exempelvis har 21 procent av socialsekreterarna haft problem att sova på grund av arbetet det senaste året, och 16 procent led av oro och ångest på grund av arbetet.
Eva Karsten menar att socialtjänsten hamnat i samma dilemma som sjukvården. När personalen slutar tvingas man bemanna upp med konsulter, vilket både ger sämre kontinuitet och högre kostnader.
– Det innebär i sig att det blir svårt att rekrytera och blir en ond cirkel, säger hon.
Flyktingkrisen hösten 2015, då många i behov av stöd kom till Sverige, nämns ofta som en orsak till den hårda pressen på socialtjänsten. Men det är inte hela sanningen, enligt Eva Karsten.
– Vi gick ut i det här projektet innan flyktingkrisen och redan då var det väldigt hög belastning. Det är också långt ifrån alla kommuner som blev lika hårt drabbade.
Det vanligaste kravet Arbetsmiljöverket ställer på socialkontoren är att de ska jobba mer med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men det förekommer också problem med lokaler. Många socialsekreterare som inspektörerna möter är utbrända eller på väg att bli det.
– Har vi inte en fungerande socialtjänst kan vi inte ta hand om de mest utsatta i samhället. När socialtjänsten inte fungerar får det konsekvenser.
Fungerar socialtjänsten i dag?
– Den fungerar fantastiskt bra med de knappa resurser som finns och den problematik som råder. Men det finns väldigt starka signaler och varningstecken, säger Eva Karsten.
Åsa Furén-Thulin är ansvarig för socialtjänstfrågor på Sveriges kommuner och landsting, (SKL). Hon håller med om problembeskrivningen och menar att orsaken går att hitta i hur vi organiserar offentliga verksamheter.
På 80-talet började något som brukar kallas för New public management gradvis införas i det offentliga Sverige. Målet var effektivisering genom tydligare styrning, men systemet har kritiserats för detaljstyrning och att fokusera mer på hur saker görs än på själva resultatet.
Åsa Furén-Thulin anser att synsättet orsakat bekymmer.
– Fokus var på om man har skrivit på rätt sätt och om en utredning varit rätt gjord, men inte på resultatet för brukaren, säger hon.
För ungefär ett år sedan tillsatte regeringen den så kallade Tillitsdelegationen som ska undersöka hur man kan lita mer på de anställdas kompetens i offentliga verksamheter och genomföra olika försöksverksamheter. Det är något Åsa Furén-Thulin hoppas kan förbättra situationen.
– Vi behöver hitta ett bättre förhållningssätt för det här yrket där man litar på professionen och professionens bedömningar, säger hon.
Enligt henne har SKL jobbat med problemen sedan 2013 och också tagit fram en handlingsplan.
Bland annat har man börjat använda ett systematiserat intervjusystem för att ta reda på hur stor arbetsbörda en anställd egentligen har och arbetar med att minska dokumentationen för socialsekreterarna.
Hon menar samtidigt att man sett en antydan till ljusning i tunneln den allra senaste tiden.
– Det vi hör från cheferna är en tendens till att fler vill vara kvar i yrket och att fler söker de tjänster som finns, säger Åsa Furén-Thulin.
Malin Fröjmark jobbade tidigare som socialsekreterare och är nu fackligt ombud på SSR i Stockholm. Det är en av de tre storstadsregioner som – enligt Arbetsmiljöverket – är hårdast drabbad av arbetsmiljöproblemen.
Hon håller med om att en del av problemen bottnar i brist på kontroll över arbetet och för hård styrning uppifrån. Men en viktigare fråga är resurserna.
Hon tar som exempel den handlingsplan på 13 punkter som Stockholmspolitikerna röstade igenom i början av 2016.
– Det finns ganska mycket bra där men man skjuter inte till öronmärkta medel som gör att det blir förändringar. Vi ser ändå enheter som ligger dåligt till ekonomiskt och får skära ner på personal, vilket går emot allt som sägs i handlingsplanen, säger Malin Fröjmark.
Enligt henne har problemen ökat de senaste fem, sex åren. Flyktingkrisen i slutet av 2015 satte mer tryck på frågan.
– Det som hände var att sprickorna syntes. Vi har legat på gränsen länge. Men vi hade kommit dit vi är nu ändå, men kanske inte lika snabbt, säger hon.
Arbetsmiljöverkets granskning
• Arbetsmiljöverket genomför just nu en treårig inspektion av kommunala socialsekreterares arbetsmiljö, som ska vara klar i slutet av 2017. Då ska ungefär hälften av Sveriges socialkontor ha besökts. Målet är, enligt myndigheten, att uppmärksamma arbetsgivare på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
• Arbetsmiljöverket vill bland annat:
• Att arbetsbelastningen ska vara i balans.
• Att riskerna för hot, våld och kränkningar minskar.
• Att arbetsgivarna har effektiva rutiner för att förebygga risker.
Mest sjukskrivna yrket
• Afa försäkrings årliga arbetsskade- och sjukfrånvarorapport visar att psykiska diagnoser som utbrändhet och depression ökar bland långa sjukskrivningar. Bland dem som är långtidssjukskrivna för psykiska diagnoser är kvinnliga socialarbetare allra mest förekommande med 29,7 sjukfall per 1 000 anställda.
• Långtidssjukskrivna socialarbetare har också, tillsammans med läkare, längst mediantid som sjukskrivna, 334 respektive 334 dagar. Mediantiden för sjukskrivningarna totalt är 294 dagar.