”Skolklyftor försvårar klassresor”

ARBETET DEBATT. Sveriges barn måste ha lika möjligheter att lyckas i skolan. Skolans försämrade förmåga att kompensera för socioekonomisk bakgrund måste vändas. Det skriver LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Anilla Larsson, praktikant på enheten för ekonomisk politik på LO.

I  en kunskapsöversikt har LO försökt sammanfatta vad vi vet om den sociala rörligheten i Sverige. Det visar sig att familjebakgrunden har olika stor betydelse för olika grupper. Sambandet mellan inkomster i olika generationer är starkare bland de allra rikaste, vilket innebär att de till högre grad ärver sin inkomstplacering än medelklassen i Sverige. Detsamma gäller för dem med lägst inkomster.

Tidigare har rörligheten mellan generationer främst studerats som sambandet mellan förälder och barn och där har Sverige internationellt sett haft en relativt hög rörlighet. Men när även släktingars inkomster och utbildningsbakgrund studerats, visar det sig att förklaringssambandet är starkare. Familjebakgrundens påverkan på barns utbildnings- och inkomstnivå i Sverige är högre än vad man tidigare trott.

Även om rörligheten i Sverige tidigare varit relativt hög (dock lägre än i våra nordiska grannländer), så finns det anledning till oro. I länder där inkomstojämlikheten är hög är inkomströrligheten över generationer ofta låg. Det är därför mycket oroande att klyftorna i Sverige ökar mer än i något annat jämförbart land.

Även om vi inte vet exakt genom vilka mekanismer detta sker finns en uppenbar risk att detta kommer påverka den sociala rörligheten för framtida generationer.

Skolans utjämnande förmåga är central för att varje generation ska ha lika möjligheter att utforma sitt eget liv. Den senaste PISA-undersökningen visar på något förbättrade kunskapsresultat bland svenska skolelever.

Tyvärr ser vi samtidigt att socioekonomisk bakgrund har fått allt större betydelse för resultaten. För elevers resultat i naturvetenskap har betydelsen av familjebakgrund fördubblats sedan mätningen 2006. Skillnaden mellan skolor har också ökat.

Skolverket har tidigare uppmärksammat att det finns ett tydligt samband mellan elevers skolresultat och deras familjebakgrund. Barn till föräldrar med lägre inkomster och utbildningsnivå presterar i regel sämre i skolan än barn från resursstarka hem. Förhållanden som riskerar att fortplanta sig till arbetsmarknaden.

Skolverket menar även att det är en fördel med skolor där den socioekonomiska sammansättningen mellan elever är varierad. Bland annat eftersom lärare kan ha lägre förväntningar på socioekonomiskt svagare barn samtidigt som elever med gynnsamma förutsättningar kan öka motivationen hos sina klasskamrater.

De senaste decenniernas utveckling mot ökade ekonomiska klyftor måste vändas. En ökad utjämning kan åstadkommas bland annat med högre skatter på kapital och förstärkningar för grupper som halkat efter, exempelvis genom förbättrade socialförsäkringar och höjda barnbidrag.

Skolans roll i att kompensera för elever med sämre förutsättningar för studier behöver också stärkas. Skolvalet medverkar till att skolorna blir allt mer segregerade och att de resurssvaga eleverna lämnas efter. Skolvalets framtida roll behöver därför ses över. Vidare bör ett totalstopp för vinstintressen i skolan införas och vi bör också föra en diskussion om att åter förstatliga skolan. Allt för att skapa en mer jämlik skola.

Sveriges barn måste få lika möjligheter att utvecklas. Familjebakgrunden ska inte vara avgörande för om en person studerar vidare eller för vad hon eller han får för framtida yrke och inkomster. Men då måste utvecklingen mot ökad ekonomisk ojämlikhet brytas och likvärdigheten i skolan stärkas. I Sverige ska alla oavsett klassbakgrund ha möjlighet att lyckas i skolan och i arbetslivet.

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO

Anilla Larsson, praktikant enheten för ekonomisk politik LO