Statliga Medlingsinstitutets (MI) preliminära statistik visar på löneökningar fram till och med oktober i år på omkring 2,4 procent. Det är ungefär samma löneutveckling som 2015, enligt Valter Hultén, ekonom på MI.

För nästa år ligger prognoserna inte särskilt mycket högre, men en viss ökning spås ändå, av de olika prognosmakarna. Konjunkturinstitutet (KI) räknar med generella lönepåslag 2017 på 2,9 procent, och bara aningen högre året därpå.

Den kommande stora avtalsrörelsen får förstås betydelse för var lönerna landar. Men med tanke på att facken har samma krav som förra vintern, och det rent historiskt brukar landa på runt 70 procent av utgångskraven, så är det ingen vild gissning att löneavtalen landar omkring två procent eller drygt det, samma som i år alltså.

Bristen på arbetskraft är stor i en rad olika yrken, kanske främst i den offentliga sektorn. Enligt KI talar det för en högre löneutveckling inom vården och skolan framöver där bristen på personal är störst.

Men även i det privata näringslivet torde lönerna öka snabbare framöver, jämfört med de senaste åren. Arbetsgivarnas problem att hitta arbetskraft, den enligt KI stigande lönsamheten i näringslivet och stigande inflation är alla faktorer som talar för högre löneökningar.

Att de inte redan skett förklarar KI bland annat med den låga inflationen.

Men även om lönerna tar fart, så kan den värsta lönefesten ändå vara över. De senaste årens nollinflation har gett historiskt höga reallöneökningar. Nu stiger inflationen fortare än lönerna.

Olle Lindström/TT