Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg. Foto: Linda Forsell

Samtidigt som fackförbundet Kommunal hoppas att undersköterska ska bli ett legitimationsyrke, varnar nu Arbetsförmedlingens generaldirektör för detsamma. ”Legitimationer minskar rörligheten”, säger Mikael Sjöberg. 

LÄS OCKSÅ AF:s prognos i siffror – Arbetet reder ut

Sysselsättningen på arbetsmarknaden kommer att öka kommande år, visar Arbetsförmedlingens senaste prognos som presenterades på onsdagen. Men ändå sjunker inte arbetslösheten, till 2018 väntas den ligga på knappt 7 procent.

En av anledningarna till detta är fortsatt bristande matchning på arbetsmarknaden, liksom en stor andel med låg utbildningsgrad. Andelen som står långt från arbetsmarknaden, det vill säga äldre, funktionsnedsatta och de med låg utbildningsgrad, beräknas öka från 258 000 till 282 000 fram till 2018.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg vill nu se ökad tillväxt av enkla jobb.

– Arbetsmarknadens parter har möjlighet att se över kraven på de avtal som skrivs. Hur man gör det lämnar vi till parterna, men vi tror att Sverige skulle må bra av en viss utveckling av enkla jobb, säger han.

Hur många enkla jobb behövs?
– Vi har ingen siffra alls. Vi noterar bara att vi inte har någon tillväxt alls av enkla jobb och vi vill stimulera detta. Rut tycker vi är en verksam sektor att stimulera annars har vi inga politiska rekommendationer till regering och riksdag.

Det behövs drygt 150 000 fler anställda inom vård- och omsorg kommande år. Hur kan matchningen förbättras?
– Matchningen kan förbättras på olika sätt, men är det legitimationsyrken är det väldigt svårt. Då måste man se över utbildningssystemet och se hur många som utbildas den vägen och hur möjligheterna för vuxenutbildning ser ut. Tittar man på sektorer där det inte är legitimationskrav kan till exempel extratjänster underlätta, då får man in fler i jobb inom vård- och omsorg.

Blir det problematiskt om undersköterska blir ett legitimationsyrke?
– Ja, utifrån vårt perspektiv är alla former av legitimationer ett problem för arbetsmarknadens funktionssätt. Det får ställas mot syftet om att det är mer patientsäkert eller liknande och så får arbetsgivare, regering och riksdag väga dessa delar mot varandra. Men legitimationer minskar rörligheten på arbetsmarknaden.