Kultur

Urfolksfilosofi ställs mot pengarnas makt

Under 2000-talets första år svepte en kraftig vänstervind över Latinamerika, i land efter land tog mer eller mindre socialistiskt inriktade regeringar över. Det innebar att olika gräsrotsrörelser, till exempel fackföreningar och organisationer för ursprungsfolk, fick en helt ny plats i politiken. Inte minst i Bolivia och Ecuador.

Den nya boken Pengarna eller livet av Anika Agebjörn, Carmen Blanco och Anna Nylander handlar om hur ”sumak kawsay”, ett begrepp från urfolksspråket quechua som kan översättas med ungefär ”ett gott liv”, har blivit officiell regeringspolitik i Bolivia och Ecuador.

Men det är lättare sagt än gjort att bygga upp ett nytt samhällssystem. Just nu verkar stora delar av Latinamerika svänga till höger, åtminstone tillfälligt. Venezuela är i kris, i Argentina kom högern tillbaka till makten och i Brasilien har Arbetarpartiets Dilma Rousseff kuppats bort på parlamentarisk väg.

I Bolivia och Ecuador sitter vänsterregeringarna kvar, men det har uppstått en svekdebatt. Inte minst i Ecuador där det finns en växande klyfta mellan vänsterpresidenten Rafael Correa och en del folkrörelser.

Det handlar bland annat om miljöpolitiken. Skogarna och vattnet behöver skyddas, det har till och med skrivits in i Ecuadors grundlag att naturen har egna rättigheter.

Regeringsföreträdare menar att man borde kunna utvinna olja för att finansiera skolor och sjukhus för befolkningen. Fast tänker man så krasst ekonomiskt kanske man har börjat sälja ut sina ideal?

Författarna till Pengarna eller livet tar tydlig ställning för de folkrörelser som kritiserar regeringen underifrån och från vänster. Det är delvis en ganska förenklad bild som ges, men boken öppnar för intressanta diskussioner om hur ett nytt ekonomiskt system skulle kunna se ut.

Författarna skriver också kort om motståndet mot gruvdrift i Kallak och mot kalkbrottet i Ojnare-kogen för att visa att kampen mellan pengarna och livet pågår även här i Sverige.

Kalle Holmqvist