Hundratals företag brister i fallskydd

Sedan i fjol har 243 företag tilldelats vite för bristande fallskydd. Men mörkertalet är stort, påpekar Arbetsmiljöverket. Nio personer har fallit mot sin död sedan januari 2015. Dessa dödsolyckor kunde ha förhindrats, enligt Byggnads.

LÄS OCKSÅ ”Kändes orättvist att just vi fick ta smällen” – byggföretag

Bristande säkerhet vid fallhöjd är det vanligaste ärendet när Arbetsmiljöverket delar ut sanktionsavgifter. Arbetet har gått igenom alla utfärdade sanktionsavgifter från januari 2015 till och med september i år och hittat 243 inrapporterade fall om fallskydd.

– Att det är så pass många tyder på att vi har ett problem ute på arbetsplatserna som måste åtgärdas, säger Christer Roos, ombudsman på Byggnads med ansvar för arbetsmiljö.

En lagändring 2014 innebar att arbetsmiljöregeln om fallskydd numera har en sanktionsavgift, jämfört med tidigare då endast jobbförbud ställdes ut. Därför har Arbetet valt att granska hela tidsperioden, januari 2015–september 2016.

Under denna tid miste nio personer sina liv på grund av fall från hög höjd på arbetsplatsen. Sett till Arbetsmiljöverkets statistik över dödsolyckor arbetade minst fem av dessa inom byggbranschen.

– Det är en alldeles för vanlig dödsorsak och det är en av de enklast avhjälpta frågorna, det är inte acceptabelt att det ser ut så här, säger Christer Roos på Byggnads.

Arbetsmiljöinspektören Pierre Gustafson, med region öst som sitt ansvarsområde, menar att sanktionsavgifterna gör skillnad.

– Att det har börjat kosta pengar har varit ett bra sätt för oss att komma åt dem som inte vill göra rätt. Förut utdömde vi omedelbara jobbförbud men det hände inte så mycket efter det. I dag blir det en sanktionsavgift också och den vill företag gärna undvika, säger han.

Däremot anser han i likhet med Christer Roos att mörkertalet är stort.

– Vi har inte resurser att åka på allt. Vi får många tips och vi hinner inte med dem fullt ut. Vi gör vad vi kan och vi har anställt fler och på sikt blir det bättre, säger Pierre Gustafson och syftar på de stora pensionsavgångar som gjorde att Arbetsmiljöverket tappade 110 inspektörer mellan åren 2006 och 2015.

I vårbudgeten i fjol fick Arbetsmiljöverket ökade medel för att kunna nyanställa och i årets höstbudget ökade anslagen ytterligare. Nu hoppas myndigheten att den har 300 anställda till 2020, vilket motsvarar den målsättning som finns inom ILO om en inspektör per tiotusen arbetstagare. Det gläder Byggnads:

– I dag hinner ju inspektörerna och våra regionala skyddsombud inte med alla arbetsplatser som skulle behöva inspekteras, säger Christer Roos.

Näst vanligaste orsak till sanktionsavgifter är att det saknas trucktillstånd. Över hundra arbetsgivare har fått backning på det sedan i fjol, däribland Coop, Pågens, Elgiganten och Systembolaget.

Att riva asbest utan tillstånd och inte ha en arbetsmiljöplan är andra orsaker till sanktionsavgifter.

När Arbetsmiljöverket gör punktinsatser i ett visst område sprider sig ryktet och Pierre Gustafson menar att det bidrar till att fler skärper sig. Tips om brister i arbetsmiljön, särskilt fallskydd, kommer från fackligt håll, från privatpersoner, eller från företag som blivit utkonkurrerade, berättar han.

– Många företag anser att vi kunde göra något bättre än att jaga dem. Man får höra alla möjliga konstiga bortförklaringar till varför de inte har fallskydd. Vissa skyller på tidsbrist, andra på att det inte är så högt. En del hävdar att de aldrig ramlat ner tidigare – så varför ska de göra det nu?