”Hallå”, ropar Katarina Ålander och tar ett försiktigt steg in i lägenheten. Hon är undersköterska i hemtjänsten och kliver just in hos Krister Hådén. Han sitter vid en dator i vardagsrummet och spelar på sin mobil. Han reser sig när hon kommer. Han har kokat kaffe och ska bjuda på det.

– Det är roligt att komma hem till Krister. Det är alltid något på gång och det är mycket skratt, säger Katarina Ålander.

Krister Hådén har en hjärnskada och har haft hemtjänst i åtta år. Han behöver hjälp med maten, medicinen och tvätten. I dag ska han rakas.

– Det här är Sveriges bästa hemtjänst. Innan den här modellen infördes kunde det komma drösvis med olika människor. Nu är det samma personer och de är grymma. De får tio av tio möjliga poäng, säger Krister Hådén.

Och han säger att personalen lyssnar på honom.

– Jag känner att jag får bestämma hur jag vill ha det, säger han.

Katarina Ålander har jobbat i hemtjänsten i Skönsmon, en stadsdel i Sundsvall, sedan det nya arbetssättet infördes och hon ser bara fördelar. Hon pekar på att arbetsgruppen mår bättre, färre är sjukskrivna, personalen åker inte längre bil och kunderna är tryggare

– Jobbet är bra. Vi löser mycket själva och tar egna beslut. Jobbet ger väldigt mycket. Vi gör människor glada och nöjda.

Vårdbiträdet Håkan Nilsson var med och utvecklade den nya modellen tillsammans med tio arbetskamrater i hemtjänsten, tjänstemän från kommunen och konsulter från företaget Vanguard.

– Tidigare var jobbet stressigt och inte roligt. Logistiken fungerade inte och kontinuiteten för dem vi arbetar med var värdelös. Som värst kunde de träffa 56 personer från hemtjänsten under en månad, säger han.

Håkan Nilsson berättar att jobbet organiserades av en administratör. Hela arbetsdagen var uppstrukturerad i delar som var bestämd minut för minut. Ibland fick gångtiden inte plats. Ibland skulle personalen vara hos nästa brukare innan de ens vara klara hos den som de jobbade hos. Ibland måste de kasta sig iväg långa sträckor till nästa person.

– Det fanns ingen flexibilitet. Om någon inte orkade duscha kunde det dröja länge till nästa möjlighet att duscha.

Den nya organisationen betyder att de anställda jobbar med färre personer. De jobbar inom ett mindre geografiskt område. Bilarna har bytts mot elcyklar och jobbet är inte längre så stressigt.

– Nu lär vi känna kunderna mer och kan hjälpa dem bättre, säger Håkan Nilsson.

Ann-Katrin Falk är chef för hemtjänsten i Skönsmon. Hon var också med under omorganiseringen. Hon berättar att hon var vilsen i början. Nu beskriver hon det som att hon har slutat leda och fördela arbetet. I stället coachar och stöttar hon de anställda.

– Vårdlaget har ansvaret och styr arbetet kring kunden, säger hon.

Ann-Katrin Falk säger att allt blivit bättre. Kunderna är mer nöjda. Personalen är mer nöjd. Det kostar inte mer trots att kvaliteten är bättre. Som chef är hon lugnare och litar på att de anställda gör sitt bästa hos kunderna.

– Personalen växer när de få mer ansvar.

Ann-Katrin Falk berättar att det varit många studiebesök – från andra kommuner, från regeringen och från riksdagspartier. Hemtjänsten i Skönsmon var först med att låta de anställda organisera arbetet och det kallas Skönsmonmodellen. Nu är arbetssättet infört i alla hemtjänstdistrikt i Sundsvall.

– Det kan vara svårt för en chef att släppa kontrollen. Men det är föråldrat att chefen ska bestämma. Det måste vara en dialog, säger Ann-Katrin Falk.

Kamilla Sjödin besöker Arne Nordin och hjälper honom med skorna inför besök hos vårdcentralen. Foto: Mats Andersson / TT

Kamilla Sjödin är undersköterska och har jobbat 21 år i hemtjänsten. Hon bytte till hemtjänsten i Skönsmon för hon hade hört att jobbet skulle vara bättre där. Och det stämde.

– Ja huvva. Det är bättre. Inte samma stress och vi vet var vi ska gå. Vi äger arbetet. Vi planerar utifrån kunden.

Hon är hemma hos Arne Nordin, som är 90 år. Hon har varit hos honom en gång tidigare i dag. Nu ska han till vårdcentralen och får hjälp med att komma i väg.

– Hemtjänsten fungerar utmärkt. De är trevliga och hjälpsamma. Ber vi om något så gör de det. Jag och min hustru tycker det är bra.

Hans fru är sjuk och ligger till sängs. Arne Nordin har varit till sjöss och han berättar om sitt yrkesliv. Kamilla Sjödin hjälper honom att ta på skorna. Hon stöder honom när han reser sig från köksbordet. Kamilla Sjödin berättar att hon tillsammans med en arbetskamrat är ansvarig för tre brukare. Arne Nordin är en av dem och de andra två finns inom gångavstånd.

– Vi har tid. Vi kan ge dem en guldkant på tillvaron. Vi kan prata och bara umgås en stund.

Metoden utvecklas hela tiden. Vårdbiträdet Håkan Nilsson, som varit med från start, säger att det fungerar bra men att det är en brist att politikerna fattar beslut utan att låta personalen vara med.

– Vi kan verksamheten. De borde fråga oss. Det blir bäst när vi får bestämma med stöd och hjälp av chefen.

Hans chef Ann-Kristin Falk tror att metoden är användbar på alla möjliga arbetsplatser. Hon säger:

– Det här är den nya ledarstilen.

Göran Jacobsson

Arbetssättet

• Ursprunget finns i lean production som bygger på arbetssättet hos den japanska biltillverkaren Toyota. Lean production är en tillverkningsmetod  för industrin. I hemstjänsten handlar det om en anpassning av lean production  till servicesektorn.
• John Seddon, engelsk organisationspsykolog och managementkonsult, har forskat om varför så många organisationsförändringar misslyckas. En av hans slutsatser är att det beror på att förändringarna inte sker underifrån.
• John Seddon startade företaget Vanguard, för att sälja sitt förändringsprogram. Sundsvalls kommun anlitade 2012 Vanguard för att organisera om hemtjänsten.

Metoden består av tre steg:

1.Check
I första steget, check, beskriver chefen, de anställda och brukarna problemen.

2.Plan
I nästa steg, plan, provar man olika förslag till lösning.

3.Do
I sista steget införs förändringarna.

Källa: Vanguard, Sundsvalls kommun