Läs om mord i midsommar

En bok för varje ­kriminell smak – Bengt ­Eriksson tipsar om tio deckare för ­sommarläsning.

Vid den här tiden på året brukar jag få frågan: Nu när man snart har semester och tid att läsa, kan du tipsa på några bra deckare? Alltid lika svårt att svara. Deckare och annan krimi är ju inte längre en genre utan ett stort släktträd med många litterära grenar. Om man gillar en sorts deckare så behöver man inte gilla andra sorter.

Inför sommarens deckarläsning har jag plockat författare och böcker från kriminalträdets olika grenar – i förhoppningen att här ska finnas något som passar varje kriminell smak.

Elizabeth George och James Ellroy svarar för deckarlångläsningen med Oanade konsekvenser (612 sidor) respektive Perfidia (hela 825). George gör en atmosfärrik skildring av Londons nya East End och beger sig sen ut på engelsk landsbygd. Den ena personen efter den andra förs in i handingen. En ung man begår självmord; en kvinnlig författare mördas. Dags för poliserna Lynley och Havers att utreda. Den allt mer intensiva spänningen växer fram ur en episk berättelse med väl porträtterade personer, främst kvinnor.

Ellroys historiska polisroman är första titeln i hans nya ”LA-kvartett”. Plats och tid: Los Angeles 1941, alltså under andra världskriget. Där och då mördas en hel japansk familj. Inte lika korta, avhuggna meningar som förut, inte heller så hetsigt staccato-tempo. Men obehagligt, hårdkokt och svart så det räcker. Ellroy blottlägger fler grundstenar i USA:s historia, politik och samhälle.

Andra världskriget återkommer i dagens deckarutgivning, även bland svenska författare. Till exempel har Set Mattsson skrivit Så länge min bror andas om krigsåren 1943–45.

Händelserna sker så nära som på andra sidan Öresund: i Köpenhamn. En kollektivthriller med tyskar och danskar, nazister, medlöpare och motståndsmän samt danska judar. Så betraktade de sig – som både danskar och judar – innan ockupationsmakten började ta itu med ”judefrågan” och judarna tvingas anlita dåtidens flyktingsmugglare, danska fiskare, för att ta sig över till Malmö.

Anne Holt och författarduon Roslund & Hellström skriver vidare i den realistiska traditionen efter Sjöwall/Wahlöö. Kriminalintrigerna i Offline och Tre minuter kunde ha hämtats ur verkligheten.

Holt låter Hanne Wilhelmsen, som förut körde rosa motorcykel men nu sitter i rullstol, börja arbeta åt polisen igen: ett kallt fall (försvunnen tonårsflicka) som visar sig hänga ihop med först ett och så ännu ett bombdåd i Oslo. Och snart är det ”syttende mai”… Lågmält berättat och just därför extra verkligt och skrämmande.

Även Roslund & Hellström återanvänder en tidigare romanperson, Piet Hoffman från Tre sekunder, som infiltratör i kokain-maffian. En händelsedriven thriller om narkotikans väg från Colombia till bland annat Sverige och jodå, den Siw Malmkvist-dyrkande kommissarien Ewert Green finns med.

Många deckare kan kallas kvinnoromaner, oavsett författarens kön. Som när M J (egentligen Matthew) Arlidge i Bro bro breja sätter sin Southamptonkommissarie Helen Grace att utreda en serie mord på sexköpare. Några få rader, det räcker, skickligt gjort, för att teckna ett nära porträtt av Grace, en udda polis och kvinna, såväl som övriga kvinnor: en kollega, den kvinnliga polischefen, offrens änkor, prostituerade …

Lourdes Daza-Gillman – ny, lovande svensk deckarförfattare – har skrivit en starkt engagerad polisroman i stockholmsmiljö, Verkan, om en mördare som våldtar, torterar och avlivar män. Ännu en kvinnlig hämnddeckare? Nej, så enkelt har inte Daza-Gillman gjort det för sig. Mördaren benämns ”hen”. Våghalsigt – fast det fungerar, när man vant sig.

Att deckare går över gränsen till skräck är en annan trend. Kristina Ohlsson, som tidigare skrivit polisthrillers, kallar Sjuka själar för en ”skräckroman”. Nåja, skillnaden mot en deckare är inte stor – mest att hon sett till att spänningen hela tiden dallrar för att då och då intensifieras. Intrig: Ungt par flyttar in i en gammal prästgård i Kristianstad. Där spökar det.

Men ingenting emot vad det spökar i huset på den otillgängliga ö med samma namn, Skönheten, som Christian Johanssons skräckroman. En man, en kvinna och ett barn – fast personerna verkar skifta? Vad händer mellan dem? Och varför? Så lyder deckargåtan medan skräcken stegras. Vad handlar egentligen det här om? Ondskans arvedel kanske och dess motsats: kärleken.

Efter skräcken – något mer mjukkokt. I Ett ohyggligt avslöjande fortsätter Louise Penny att förena Agatha Christie och Ruth Rendell, myspussel och psykologi, idyll och brott. På bistron i byn Three Pines i Quebec hittas en man ihjälslagen. Vem är han? Ingen vet. Hur kan det vara möjligt i en liten by där alla känner alla? undrar kommissarie Armand Gamache, en kanadensisk Maigret.

Penny beskriver personer, miljöer och inte minst mat så att allt doftar, känns och finns.

Bengt Eriksson