Fredrik Reinfeldt har tjänat 2,2 miljoner sedan han avgick.
Samtidigt har han fått fullt avgångsvederlag på 156 000 kronor i månaden från riksdagen, har SvT nu avslöjat.
Denna habrovinkel är möjlig genom att Reinfeldt skapat ett eget bolag och satt bokstäverna AB efter namnet Fredrik Reinfeldt.
Avgångsvederlaget räknas därmed inte av mot andra inkomster, vilket det normalt ska göra, och Reinfeldt har fortsatt plocka ut det maxbelopp han kan i bidrag från svenska skattebetalare.
Det är uppenbart att Fredrik Reinfeldt fullständigt struntat i att avgångsvederlaget ska vara ett stöd under jakten på nytt jobb.
Att Reinfeldt i TV kallar reporterns fråga om detta bidrag för raljerande är snudd på oförskämt, inte minst efter Alliansens moraliskt svavelosande jakt på dem som påstods lura vårt sjukförsäkringssystem. Jaktresultatet var dock magert. Det gigantiska fusket hos arbetarklassen befanns vara en omhuldad borgerlig skröna.
Det gigantiska fifflet hos det största Allianspartiets förre ordförande Fredrik Reinfeldt partiledare är däremot i högsta grad verkligt.
Nu är Fredrik Reinfeldt inte den förste att plocka ut avgångsvederlag som extra lyxbidrag från skattebetalarna.
Göran Persson gjorde samma sak när han avgick som statsminister och mot rundlig betalning började tillhandahålla sina tjänster till ett pr-bolag.
Genom en bolagsbildning kunde även Persson kringgå regelverket för avgångsvederlag.
Att Reinfeldt och Persson gjort gemensam sak för att blåsa svenska folket på pengar är alarmerande och knaprar naturligtvis återigen på politikers förtroendekapital.
Än mer alarmerande är att systemet aldrig ändras. Alltför många höga politiker har redan visat alltför låg moral för att vi ska kunna lita på deras samvete.
Länge har vi dessutom sett ministrar som efter avslutad karriär idkat närmast strömhopp till näringslivet där de kunnat åtnjuta vinster av de politiska beslut de själva har fattat.
Nyligen fick kontakter mellan näringsliv och politikern en ny dimension efter att det avslöjades att näringslivet haft långtgående diskussioner med Sverigedemokraterna.
För att vi fortfarande ska kunna leva i förvissningen om att politiker inte går att köpa och håller sig utanför all korruption behövs en ordentlig översyn inte bara av karensregler och regler för avgångsvederlag. Det krävs också en översyn av de rena korruptionslagarna.
När människor tror att politik handlar om eget vinstintresse snarare än ideologi har demokratin tagit ett stort steg bort från den nödvändiga tilliten.
