Lagligt gräs en skjuts för ekonomin

Kriminella jobb blir lagliga, delstater ökar skatteintäkterna och facket förbereder lärlings­utbildningar för cannabisarbetare.
– 51 procent är för legalisering – marijuana är mer populärt än de ­flesta ­politiker, skrattar Allen St Pierre, lobbyorganisationen NORML.

Något har hänt med folkopinionen om cannabis. Under hösten sällade sig Washington och Alaska till de delstater som har legaliserat marijuana för rekreationsbruk. Vägen dit går ofta genom avkriminalisering och legalisering av medicinsk användning. Många fler delstater är på väg; totalt 17 har avkriminaliserat och 23 tillåter marijuana för medicinska ändamål.

I Colorado, som legaliserade marijuana för ett år sedan, inbringar den numera vita sektorn motsvarande 42 miljoner skattekronor i månaden. Det skapar även andra ringar på vattnet, enligt Allen St Pierre som basar för landets största lobbyorganisation för marijuana-legalisering, NORML.

– Det handlar om jurister, revisorer, personerna som för över pengarna till banker, folk som sköter transporterna – folk som tidigare riskerat år i fängelse som nu i stället kan betala skatt och ta del av socialförsäkringssystemet, säger han.

Och det är inte allt. Nästa logiska steg är att organisera folk som jobbar i sektorn.

Produktionen sker i två steg. Först måste plantorna odlas, en delikat process som närmast kan liknas vid barnpassning, med näringstillförsel, avlägsnande av döda löv, jagande av skadeinsekter och mögel, skördande och till sist torkande av kvistarna. Den andra delen är det så kallade trimmandet, då ett gäng säsongsarbetare vanligtvis hyrs in för att under några intensiva veckor klippa bort de yttre bladen från knopparna där det mesta av den aktiva substansen THC finns.

Det var för fem år sedan som Dan Rush på United Food and Commer­cial Workers International Union (UFCW) insåg att cannabisarbetarna föll inom ramen för de yrkeskategorier som han jobbade med. Kalifornien förberedde sig för att rösta kring legalisering (det blev ett knappt nej), och UFCW anslöt sig till ja-kampanjen och inledde samtal med arbetarna.

I dag kallar sig Rush för nationell direktör för Cannabis- och hampa-arbetares resning i Nordamerika. Rörelsen har 3 000 betalande medlemmar och fler på ingång.

Men det har inte varit helt lätt. Först och främst behöver delstaterna skapa ett regulatoriskt ramverk för industrin, som är speciell så tillvida att den både har en medicinsk gren och en rekreationsrelaterad. Och myndigheten för alkohol, tobak och skjutvapen kan inte mycket om hälsofrågor, förklarar Rush.

– Hälsovårdsmyndigheterna vill å andra sidan ofta inte ha något med cannabis att göra på grund av stigman, fortsätter han.

Nu har i alla fall kongressen beslutat att lägga 565 miljoner dollar på ”icke-traditionella lärlingsprogram” framöver, medel som Rush hoppas ska kunna finansiera lärlingsprogram för cannabisarbetare, inte olikt det ettåriga program som redan existerar för slaktare. De läser tre timmar i veckan parallellt med heltidsarbete och får efter avklarat program ett certifikat och fackmedlemskap.

Hanna Sistek

Läs också:

• Anställda for illa i ljusskygg bransch
• Sverige står långt från laglig marijuana