Frihandelsavtal närmar sig – men knäckfrågan är inte löst

Frihandelsavtalet med USA kan bli färdigt nästa år. Den heta frågan om ett investeringsskydd har för tillfället lagts på is. Än så länge är inte det sista ordet inte sagt om hur den kontroversiella investeringsfrågan ska hanteras.

– Jag hoppas att ett avtal i stort sett ska vara färdigt nästa år innan det amerikanska valet, säger Cecilia Malmström som är EU-kommissionären som ansvarar för frihandelsförhandlingarna med USA.

Avtalet kallas TTIP och delar av det är mycket kontroversiellt. Den hetaste frågan handlar om ett investeringsskydd (som kallas ISDS). Den är så het att USA och EU i januari var tvungna att ta en paus för att hantera kritiken och få ut frågan på remiss.

Kring 153 000 remissvar har kommit in, som EU-kommissionen nu håller på att gå igenom.

– Det är ingen hemlighet att det finns en stark kritik mot ISDS i Tyskland och Österrike till exempel. Miljö- och konsumentrörelser är kritiska och en del fackföreningar också, säger Cecilia Malmström.

Att kritiken är stark i Tyskland tror Malmström till viss del hänger ihop med Edward Snowdens avslöjande av en omfattande amerikansk avlyssning. Bland annat framgick det att USA avlyssnat förbundskanslern Angela Merkels telefon vilket ökat de antiamerikanska stämningarna i landet.

Svenska LO är i grunden positivt till ett frihandelsavtal men oroas över investeringsskyddet.

– Det blir inget frihandelsavtal om det ingår ett ISDS, sa Karl-Petter Thorwaldsson till Arbetet för bara några veckor sedan.

Det är en position som delas av Europafacket och det amerikanska facket AFL-CIO som tillsammans har markerat att de ska göra allt de kan för att stoppa ett avtal med investeringsskydd.

Fackföreningsrörelsen oroas över att ett sådant avtal kan leda till en överprövning av demokratiskt fattade beslut. Ett exempel är när Philip Morris stämde Australien då de införde en lag som sa att cigarettpaketen måste täckas av stora varningstexter. Eftersom det skulle minska rökandet ville tobaksbolaget ha kompensation.

Det finns också en oro för att länder riskerar att stämmas om de till exempel inför en strängare miljölagstiftning eller vill återförstatliga delar av hälsovården.

En sådan tvist gäller då det nederländska försäkringsbolaget Achmea 2006 investerade i den slovakiska hälsovårdsmarknaden. Året efter fick landet en ny regering som införde ett vinstförbud i välfärden. Samtidigt började en segsliten tvist om vinstförbudet stred mot konstitutionen. 2011 slopades förbudet och företaget fick ett skadestånd på drygt 245 miljoner kronor. Men eftersom uppgörelsen var hemlig är det svårt att veta hur den skiljenämnd som hanterade frågan resonerade, skriver svenska Handelskammaren i ett pm.

Just bristen på insyn har varit en ständigt återkommande kritik mot ISDS.

Cecilia Malmström har vid ett flertal tillfällen sagt att hon vill att det ska bli större insyn i frihandelsavtalet. Till exempel ska alla EU-parlamentariker få tillgång till de utkast som finns, vilket inte varit fallet tidigare.

Ändå betonar hon att det är 28 länder som gett henne mandat att driva förhandlingarna om att sluta ett frihandelsavtal med ett investeringsskydd i.

Hon tillbakavisar kritiken om att ett ISDS kan hindra länder från att reformera hälso- och sjukvården.

– Det är helt fel. Den offentliga sektorn berörs inte av det, säger hon och tillägger att investeringsskyddet i frihandelsavtalet endast ska utlösas i alldeles speciella undantagsfall och att de flesta tvister ska lösas i nationella domstolar.

Susanne Lindberg Elmgren på LO säger att EU visserligen inte har mandat att förhandla om offentlig sektor i frihandelsavtalet men säger att det ändå kan påverka.

– Frågan är: Vad är definitionen av offentlig sektor? Är det helt statligt finansierad verksamhet eller bara delvis? Rör det vatten och transportsystem? Hur ska vi se på Bilprovningen som var en statlig verksamhet som sedan privatiserades? Det räcker inte med att bara säga att offentlig sektor inte ingår. Vi måste sätta på oss både hängslen och livrem och fundera hur ett investeringsskydd påverkar svenska förhållanden, säger hon.

Det finns flera förklaringar till att USA och EU vill ha ett investeringsskydd.

Det första ISDS-avtalet brukar sägas vara från 1959, mellan Tyskland och Pakistan. Där skapades en mekanism för att lösa tvister utanför ländernas egna domstolar. Fördelen med att lyfta ut handelsfrågor är man minskar risken för diplomatiska konflikter mellan länderna.

På den tiden var behoven av dessa avtal inte så stora. I dag har dock handeln mellan länderna flätats ihop allt mer. Nu finns det cirka 3 500 ISDS-avtal i hela världen, varav 1 400 med EU-stater.

Sedan 2000-talets början har antalet tvister ökat kraftigt. Ingen vet egentligen hur många ISDS-tvister som uppstått, men 568 tvister är kända. Av dessa avgjordes 274 tvister förra året, vilket säger något om hur mycket vanligare tvister mellan företag och stater blir i en globaliserad värld.

Många tror att det frihandelsavtal (Ceta) som EU slöt med Kanada den 26 september i år är en sorts förlaga till det amerikanska avtalet som i sin tur kommer att bli en förlaga till ett avtal med Japan som tros bli färdigt om drygt ett år.

Ett avtal står som grund för ett annat. Varje avtal blir därmed viktigt eftersom de sätter en standard som kan påverka hela världen. Så var det till exempel då EU tog fram en ny kemikalielagstiftning. Den har satt sina avtryck inte bara i de 28 EU-länderna utan fått konsekvenser för alla de länder som också vill exportera till EU.

Fördelen med sådana här stora avtal är att de till exempel kan leda till att många länder kan tvingas införa hårdare miljölagstiftning. Baksidan är att dåliga avtal kan försämra arbetsvillkoren i hela världen.