Fysiskt tunga jobb förkortar arbetslivet

För människor med fysiskt tunga arbeten förkortas arbetslivet med upp till fem år av förtidspensioneringar och dödsfall. För civilingenjörer, högskolelärare och personer i chefsställning förkortas arbetslivet knappast alls, visar preliminära forskningsresultat.

Ska vi få rimliga pensioner i framtiden behöver vi arbeta längre, säger politiker från både höger och vänster. Maria Albin, docent vid Lunds universitet, undersöker hur förutsättningarna för detta ser ut i olika yrken.

Med siffror som än så länge är preliminära visar Maria Albin hur mycket förtidspensioneringar (och dödsfall, även om få dör före sin 65-årsdag) förkortar den förväntade arbetslivslängden. För personer i kategorin ”övrigt servicearbete” krymper de här faktorerna arbetslivet med 5,8 år. De följs av yrkeskategorier som handpaketering och annat fabriksarbete, maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin och annan industri och städare.

I andra änden av skalan finns civilingenjörer, arkitekter, universitetslärare och personer i chefsställning. För dem förkortas arbetslivet med bara 0,2 år av samma faktorer.

– Det skiljer alltså omkring fem år i förväntad arbetslivslängd. Glappet mellan nationell policy och villkoren på arbetsplatserna kan ge orimliga konsekvenser, säger Maria Albin.

Vid ett seminarium i Visby på tisdagen belyste försäkringsbolaget AFA skillnaderna mellan yrken med en beräkning byggd på AFAs egen statistik från 2011. Om 1 000 personer i åldersgruppen 16–25 år följs i två yrken – metallarbetare respektive läkare – under ett helt arbetsliv, så kommer 22 av de manliga läkarna och 50 av de kvinnliga att ha försvunnit ur arbetslivet med förtidspension då de når 65-årsdagen. För manliga metallarbetare är siffran 60 förtidspensionärer, för kvinnliga hela 143.

En kvinnlig metallarbetare löper med andra ord sju gånger större risk för varaktig sjukdom och förtidspensionering än en manlig läkare. För LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson understryker det behovet av förbättringar i arbetsmiljön, men även bättre möjligheter till omställning under yrkeslivet.

– Tyvärr har det snarast gått bakåt de senaste åren.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund ger samma bild:

– När jag jobbade som undersköterska i vården bodde bara relativt friska människor hemma. Nu vårdas svårt sjuka i hemmen. Det innebär mycket tyngre arbete, samtidigt som bemanningen försämrats.

Enligt Maria Albin är det alltså fysisk belastning i arbetet som spelar roll, inte psykisk.

– Därför behövs åldersplanering på arbetsplatserna. När en anställd kommer upp i medelåldern passar inte ett fysiskt tungt arbete längre.

Men även om förutsättningarna skiljer sig starkt mellan olika yrken har Sverige bättre förutsättningar för ett långt arbetsliv än de flesta länder, anser Mårten Palme, professor vid Uppsala universitet.

– Svenska arbetsgivare investerar mer i sina anställda än arbetsgivare i övriga Europa, särskilt södra Europa, där man redan före 50-årsåldern räknar med att den anställde snart ska gå i pension.

– Och möjligheterna att anpassa arbetslivet till nya förutsättningar är större i de nordiska länderna, där villkoren bestäms i avtal, än i de flesta andra länder, där allt regleras i lag.