pension-ny

Höginkomsttagare överkompenseras medan deltidsarbete missgynnas i de stora tjänstepensionssystemen. Med lika stor pensionsavgift på alla inkomster skulle miljarder föras över till låginkomsttagare och kvinnor.

Frågan om hur tjänstepensionen fungerar för olika grupper diskuteras på flera seminarier i Visby i dag, tisdag.

I såväl de privatanställda arbetarnas tjänstepension, Avtalspension SAF-LO, som i privattjänstemännens tjänstepension ITP, betalar arbetsgivarna pensionsavgifter som motsvarar 4,5 procent av en årslön under 7,5 inkomstbasbelopp per år (ungefär 36 000 kronor i månaden).

På lön ovanför den gränsen är pensionsavgiften 30 procent. Skälet till den högre avgiften ovanför ”taket” är att den allmänna, statliga pensionen bara ersätter inkomster upp till taket.

Men lägger man samman de avgifter som avsätts till allmän pension och tjänstepension blir resultatet att inkomst under taket genererar 23 procent i pensionsavgifter (18,5 procent till den allmänna pensionen plus 4,5 till tjänstepensionen). Vilket ju är betydligt lägre än de 30 procenten på lön ovanför taket.

– Här finns en omvänd progressivitet, konstaterar ekonomijournalisten Alf Ohlén, som skrivit en rapport i ämnet. Höginkomsttagarna överkompenseras. Omvänt missgynnas den som arbetar deltid kraftigt.

Vid ett seminarium senare under tisdagen visar Pensionsmyndigheten hur det skulle se ut om de samlade pensionsavgifterna – till allmän pension och tjänstepension – i stället smetades ut jämt över alla inkomstskikt.

– Låginkomsttagarna, alltså de som bara har inkomster under 7,5 basbelopp, skulle tillföras 13 miljarder kronor mer om året i pensionsavgifter, säger Ole Settergren, analyschef vid Pensionsmyndigheten. Och tre miljarder kronor i pensionsavgifter skulle omfördelas från män till kvinnor.

Kompensationsgraden, alltså den andel av slutlönen som en anställd får behålla när han eller hon går i pension, skulle för låginkomsttagarna stiga med tre-fyra procentenheter. För höginkomsttagare skulle kompensationsgraden sjunka med samma siffror.

I sin nyskrivna rapport, Jakten på den perfekta tjänstepensionen, föreslår Alf Ohlén just en sådan utjämning.

En given invändning är att höginkomsttagarna inte utan vidare skulle avstå från höga pensionspremier. Ett argument för den 30-procentiga avgiften på lön ovanför taket är att de flesta har så höga inkomster bara under en del av yrkeslivet, vanligen de sista åren, och att samma pensionsavgift som på lägre inkomster skulle resultera i ett alltför drastiskt inkomstfall vid pensioneringen.

– Att pensionsavgifterna ser ut som de gör i Avtalspension SAF-LO är resultatet av förhandlingar med arbetsgivarna, säger LO:s pensionsexpert Renée Andersson.

– Men de är inte idealiska. Det finns absolut skäl att diskutera överkompensationen på höga inkomster. Vi talar om frågan i LO:s pensionsutredning.

LO:s pensionsutredning överväger också om mer pengar behöver avsättas till pension för att pensionerna ska bli tillräckliga.

– Nästa fråga blir om det i så fall är den allmänna pensionen som ska förstärkas, eller tjänstepensionen, säger Renée Andersson. För en förbättring av den allmänna pensionen talar att den kommer alla till del, även dem som inte har kollektivavtal. För en satsning på tjänstepensionen talar att den kan skräddarsys för LO:s medlemmar. Den allmänna pensionen för över pengar från arbetare, som har kortare livslängd än genomsnittet, till tjänstemännen, som lever längre.

Fakta

Ursprungligen gav tjänstepensionerna en på förhand bestämd andel av slutlönen i pension. Men sådana pensionslöften kunde föra med sig stora oförutsedda kostnader för arbetsgivarna. De senaste två årtiondena har parterna i stället enats om så kallade premiebestämda pensioner: Arbetsgivarna betalar in en på förhand bestämd premie till den anställdes pension, och sedan blir pensionen så hög som de insparade premierna räcker till.