Efter drygt fem år, och mer än fem miljarder i fas 3-bidrag till arbetsgivare, har Arbetsförmedlingen tänkt färdigt. Bidragen till fas 3-anordnare är inte olagligt statsstöd.

– Det är vår bedömning. Den gäller samtliga anordnare, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Jörgen Hettne, forskare och expert på EU:s statsstödsregler, är kritisk.

”Om jag förstår det hela rätt har vissa företag satt i system att utverka fas 3-stöd och dragit stor nytta av detta. Ett stödsystem som är förenligt med EU-rätten måste, som jag ser det, ha inbyggda spärrar mot en sådan utveckling,” skriver han i ett e-brev. Han tycker inte att Arbetsförmedlingen har utrett sitt eget ansvar för att se till att reglerna följs.

Privata företag kan tjäna bra på anordnarbidraget. Jobbfabriken är det tydligaste exemplet. ”Extremt stötande”, sa arbetsmarknadsdepartementets dåvarande statssekreterare Bettina Kashefi om Jobbfabrikens vinster redan i januari 2012 och fortsatte:

– Det är klart att det inte är rimligt, men så länge man håller sig till regelverket är det inte mycket vi kan göra.

Regeringen har skrivit reglerna men lagt över ansvaret för kontrollen på Arbetsförmedlingen. Förmedlingen ska se till att inga bidrag betalas ut i strid med EU-rätten och svensk lag.

Fas 3 startade i mars 2009. Efter fem år har Arbetsförmedlingen utrett om bidragen kan vara olagligt statsstöd. Chefsjuristen Joanna Berlin kommer fram till att svaret är nej.

”Bidraget är avsett att täcka de kostnader som kan uppstå när en person sysselsätts i sysselsättningsfasen, till exempel handledning, arbets- och skyddsutrustning, skyddskläder, utbildning och/eller instruktion samt kostnaden för den fysiska arbetsplatsen”, skriver hon.

Ibland blir det tydligen pengar över. I exemplet Jobbfabriken blev var tredje bidragskrona till vinst. Den ”socialekonomiska föreningen” Stosse kvitterade ut nästan tio miljoner i bidrag 2011 och 2012 och satte in en del av skattebetalarnas bidrag på ett bankkonto på Malta.

Arbetsförmedlingen påpekar att alla arbetsgivare kan få fas 3-bidrag – om de inte har näringsförbud, skatteskulder eller betalningsanmärkning ”som inte är obetydlig”. Därmed snedvrids inte konkurrensen.

För ett par år sedan fick Jobbfabriken en betalningsanmärkning på 144 000 kronor. Arbetsförmedlingen beslöt att summan var obetydlig. Därmed kan verksamheten fortsätta som förut med nya miljonvinster varje år.

I slutet av mars kom en statlig utredning om felaktiga utbetalningar från Arbetsförmedlingen. Där identifieras risker. Det här fick Arbetsförmedlingen att utreda fas 3-bidragen.

Om slutsatsen hade blivit att bidragen är olagligt statsstöd skulle följderna ha blivit stora. De berörda företagen hade blivit återbetalningsskyldiga. EU-kommissionen skulle kunna dra Sverige inför EU-domstolen och kräva skadestånd.

I stället rullar det på som vanligt.

Vad som är olagligt statsstöd är inte glasklart. Universitetslektorn Tommy Iseskog arbetar med EU-rätt och arbetsrätt. Han anser inte att stora vinster hos företag med fas 3-bidrag innebär olagligt statsstöd.

– Det är bara ett dåligt sätt att använda skattepengar. Det finns inget EU-förbud mot det. Det avgörande är om bidragen ger företag konkurrensfördelar, anser han.

Med andra ord krävs någon sorts produktion.

– Om de som deltar i fas 3 inte får något vettigt att göra, så producerar de ingenting. Då blir det ingen snedvridning av konkurrensen, resonerar Tommy Iseskog.

Fakta

• 2013 betalades drygt 1,4 miljarder ut i anordnarbidrag i fas 3. 43 procent av fas 3-deltagarna är placerade i privata företag. Kommuner, landsting och mer eller mindre ideella föreningar är också fas 3-anordnare.

• Drygt 34 000 personer var inskrivna i fas 3 i april. För var och en av dem får anordnarna ett bidrag på 225 kronor per dag eller runt 5 000 kronor i månaden.

• Som mest får fas 3-deltagarna 14 960 kronor i månaden i aktivitetsstöd. 4 200 deltagare får ingen ersättning alls. De får ansöka om socialbidrag.