Myndigheter kan kräva avtal – med ny EU-linje
Spelplanen har förändrats. Tre nya direktiv gör det lättare att kräva kollektivavtal och miljöhänsyn, hävdar en internationell EU-expert. Frågan är bara hur långt Sverige vill gå.
– Det har blivit en dramatisk förändring, säger Catherina Barnard, professor i EU-rätt vid University of Cambridge, som är en av Europas ledande experter på arbetsrättens kopplingar till EU-rätten.
I dag, tisdag, talade hon på ett seminarium om offentlig upphandling i Stockholm som arrangerades av Arena idé, TCO, LO och Vision.
Varje år upphandlar kommuner och landsting och myndigheter för mellan 500 och 900 miljarder kronor. Bland upphandlarna finns en stor osäkerhet om vilka krav de kan ställa på att leverantörerna ska leva upp till social och miljömässig hänsyn.
Enligt Catherina Barnard har EU:s inställning till offentlig upphandling förändrats.
– Tidigare har det varit svårt att ställa sådana krav. Då den inre marknaden i unionen byggdes upp under 1970-talet handlade det mest om ekonomiska frågor.
Sedan ett par år tillbaka håller dock spelplanen på förändras, enligt henne.
I EU:s Lissabonfördrag, från 2009, ges en större tyngd till social marknadsekonomi. Samma sak i unionens tillväxtstrategi EU2020.
Men samtidigt är det upp till enskilda EU-länder att föra in EU-besluten i den nationella lagstiftningen.
Då finansutskottet tidigare i år behandlade motioner om att det skulle bli möjligt att ställa krav på kollektivavtal och miljö sa det nej. Riksdagens utskott ville inte inskränka den fria marknaden inom EU och hänvisar till EU-rätten.
Detta trots att förutsättningarna har förändrats.
Den 15 januari i år sa Europaparlamentet ja till tre nya direktiv som påverkar den offentliga upphandlingen. EU-länderna ska nu föra in direktiven i sina nationella lagar. Det ska vara färdigt i april 2016.
Flera fackliga organisationer i Sverige vädrar därför morgonluft.
Enligt TCO:s chefsjurist Samuel Engblom har Sverige tidigare valt att tolka EU-reglerna snävt, alltså beskurit möjligheterna att ställa krav. Men när nu EU-direktiven ska föras in öppnas en möjlighet.
– Nya EU-regler innebär en möjlighet att stöpa om den svenska rätten, säger Samuel Engblom.