Inom två år ska EU:s direktiv om krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling vara en del av svensk lag.
Facken borde jubla, men tyvärr återstår mycket.
Regeringen och en ogin ansvarig myndighet kan mycket väl försöka hitta vägar att runda beslutet.
Väldigt åskådliggörande för den moderata inställningen var den hearing som EU-parlamentets informationskontor nyligen genomförde i Stockholm.
Den moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt berättade glädjestrålande att hennes grupp lyckats få bort sju skrivningar om social hänsyn ur det nya EU-direktivet.
Nu finns kravet – som ska säkerställa att arbetare följer kollektivavtal, får skälig lön, vettiga arbetsvillkor och god arbetsmiljö – bara kvar på tre ställen i texten.
Inställningen är skrämmande.
Anständiga arbetsförhållanden och god arbetsmiljö är alltså faktorer som aktivt ska motarbetas, enligt Anna Maria Corazza Bildt.
Hon framhöll också att socialdemokratins krav på kollektivavtal är ”klåfingrigt”, och att svenska socialdemokrater ”alltid anser sig veta vad som är bäst för hela Europa”.
Glädjande nog har EU-parlamentets majoritet inte samma åsikt som Corazza Bildt.
Enligt EU:s nya direktiv måste alla medlemsländer ta sociala hänsyn enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling. Det innebär att krav på kollektivavtal ska ställas när tjänster upphandlas i Sverige.
Det påpekade också den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog på hearingen utan att få något som helst medhåll från Corazza Bildt.
Och det antyder att alliansen redan nu har en strategi.
Ett EU-direktiv är svagare än en EU-förordning och medlemsstaterna har själva inflytande över hur direktiven ska tolkas när de slutligen infogas i den nationella lagstiftningen.
Det betyder att EU:s nya direktiv om sociala krav vid offentlig upphandling kan se olika ut i olika länder när det väl anpassas till de nationella lagarna.
Corazza Bildts fullständiga ointresse av EU-direktivets skrivningar om kollektivavtal bör alltså ses som en föraning om hur alliansregeringen vill obstruera mot EU:s direktiv.
Det handlar om att förvränga den svenska lagtexten så att den inte längre följer EU-direktivets intention.
Till sin hjälp har Corazza Bildt och hennes politiska meningsfränder en ansvarig myndighet, Konkurrensverket, vars tjänstemän i tidigare beslut visat att de motarbetat krav på kollektivavtal vid upphandling i Sverige.
År 2009, när Laval-lagstiftningen skickades ut på remiss (den lagstiftning som nu förbjuder facken att ställa krav på annat än minimilöner), var Konkurrensverket så måna om att slå fast att kollektivavtal för allt i världen inte skulle få hävdas att de skickade in ett remissvar till regeringen utan att ens vara en remissinstans.
Det icke efterfrågade remissvarets enda åsikt var denna:
Förbjud krav på annat än minimilöner.
Det finns alltså all anledning att frukta att den svenska alliansregeringen gör sitt bästa för att vrida formuleringarna till arbetstagarnas nackdel i den svenska lagtexten.
Hittills har alliansregeringen skyllt på EU när den avfärdat krav på kollektivavtal.
Nu blir det i stället ett aktivt val, mot EU-direktivets uttryckliga vilja, om regeringen försöker undvika krav på kollektivavtal.
LO och övriga fack har alltså en grannlaga uppgift att följa frågan ända till dess kollektivavtal blivit en rutinfråga vid alla tjänsteupphandlingar.
Med en myndighet och en regering utan arbetstagarintresse som ansvariga för EU-direktivets tillämpning kan annars vad som helst hända.
