Den borgerliga alliansen hade lärt sig en läxa inför dagens partiledardebatt.
Till det ständigt upprepade argumentet att skattesänkningar alltid är bra och att oppositionens satsningar alltid bör benämnas som ”skattehöjningar” hade de tillfogat ett nytt argument.
Det är att alliansen också satsar på välfärd.
Det är tacknämligt att alliansen också vill värna välfärden. Men hur är det egentligen med de siffror som alliansledarna levererade under debatten?
De flesta var rent numerära tal, det vill säga hur många fler som var sysselsatta, eller hur många nya praktikplatser som skapats.
Det är naturligtvis bara halva sanningen. Varje siffra måste också ställas i relation till det ökade behovet.
Ta ett exempel: Två personer går i pension samtidigt som fem unga går ut skolan och söker jobb. Befolkningen ökar och med den arbetskraftens storlek.
Anta sedan att bara tre av de fem ungdomarna får jobb.
Slutresultatet blir att sysselsättningen visserligen har ökat med en person. Men samtidigt har arbetslösheten ökat med två personer.
Den riktiga verklighetsbeskrivningen är alltså att andelen sysselsatta har minskat och att arbetslösheten har ökat.
Det är dessa siffror som är de verkligt intressanta och de siffror som alliansens partiledare nogsamt undvek under debatten.
Det är också denna verklighet som har gjort att Sverige nu har den näst snabbast växande arbetslösheten i hela EU, trots att sysselsättningen i numerära tal alltså har ökat.
Av samma orsaker, att alliansens har gjort stora neddragningar i förhållande till behovet (förutom alla faktiska neddragningar), har lett till att utbetalningarna av socialbidrag skenar och ökar till människor som trots alliansens försök att frisera siffrorna drivits in i ekonomisk kris.
– Tydligare kan väl inte ett utanförskap beskrivas än att socialbidragen ökar som aldrig förr, som Mikael Damberg uttryckte det.
Damberg stod för den socialdemokratiska rösten eftersom Stefan Löfven får sin plats i riksdagen först efter nästa val.
Andra viktiga och riktiga siffror visar att långtidsarbetslösheten har tredubblats och att ungdomsarbetslösheten kraftigt skjutit i höjden, även det siffror som den styrande alliansen valde att inte kommentera.
I övrigt hörde vi det ständigt upprepade borgerliga mantrat om att skattesänkningar ska lösa allt, vad det än är och vad som än är orsaken.
Det vill säga det som i sju år inte har fungerat.
