Regeringen är på väg mot ett nytt nederlag i fråga om sjukförsäkringen. Oppositionen håller på att tvinga fram en lagstadgad rätt till rehabilitering.

Sedan en bortre tidsgräns infördes i sjukförsäkringen har uppemot 70 000 långvarigt sjuka blivit av med sin ersättning därför att deras ersättningstid tagit slut. Oavsett hur de mår hänvisas de till Arbetsförmedlingen.

Ingen vet hur många i den här gruppen som har fått hjälp att komma tillbaka till arbetet, och vilken hjälp det i så fall handlar om. Men mycket tyder på att bara en bråkdel har fått möjlighet att arbetsträna, anpassa sitt gamla jobb till sina förutsättningar, eller byta arbete. På ett möte med riksdagens socialförsäkringsutskott i december 2012 presenterade Åke Nygren, senior professor vid Karolinska Institutet och en av landets främsta forskare på rehabilitering, siffror som tyder på att det sammanlagt bara är runt 25 procent som har erbjudits någon sådan hjälp.

Trots rader av reformer och utredningar om rehabilitering lämnas alltså många sjukskrivna i sticket, konstaterar Gunvor G Ericson (MP), ledamot i socialförsäkringsutskottet.

– Försäkringskassan ska klara ut om de sjukskrivna behöver rehabilitering, och samordna insatser från sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och andra, säger Gunvor G Ericson. Men kassan är inte skyldig att se till att rehabiliteringen verkligen genomförs.

– Försäkringskassan skriver rehabiliteringsplaner. Men när de försäkrade når den bortre gränsen i sjukförsäkringen hänvisas de till Arbetsförmedlingen oavsett om det som står i planerna har blivit gjort eller inte.

Den bristen måste rättas till med skärpt lagstiftning, anser de rödgröna partierna, som har samlats kring ett initiativ av Gunvor G Ericson från i höstas. Sverigedemokraterna har gått på samma linje, varför det finns en majoritet för kravet på lagstiftning.

De fyra borgerliga partierna har bromsat så gott de har kunnat, bland annat genom att kräva att yttranden ska hämtas in från riksdagens socialutskott, arbetsmarknadsutskott och finansutskott. Men på torsdag, den 21 februari, ska yttrandena vara klara, och några fler sätt att hejda oppositionens framstöt har inte allianspartierna.

Den 5 mars väntas socialförsäkringsutskottet besluta om ett betänkande där regeringen uppmanas att påbörja lagstiftningsarbetet redan i sin vårproposition. I budgetpropositionen i höst vill oppositionen se konkret lagtext, som ”säkerställer” att de som behöver rehabilitering får det. Den ska träda i kraft senast den 1 januari 2014.

I ett utkast till betänkande säger majoriteten i utskottet att Försäkringskassan ”bör ha ansvar att följa upp att tillräckliga åtgärder vidtas innan den försäkrade hänvisas till deltagande i ALI hos Arbetsförmedlingen. Om Försäkringskassan konstaterar att rehabiliteringsåtgärder inte har vidtagits i det enskilda fallet ska åtgärderna genomföras innan den försäkrade hänvisas till ALI.”

– Personer som inte har fått rehabilitering blir alltså kvar i sjukförsäkringen även om de passerat den bortre tidsgränsen, förtydligar Gunvor C Ericson.

Att den bortre tidsgränsen mjukas upp är politiskt känsligt för regeringen. Frågan är hur hjälpta de sjukskrivna blir av en lagstiftad rätt till rehabilitering. Det finns inte ens en vedertagen definition av vad rehabilitering är.

– Rätt till rehabilitering, det är väl bra. Men hur ska det gå till? undrar professor Åke Nygren.

Efter 25 års forskning är Åke Nygren övertygad om att arbetsgivaren måste vara med i rehabiliteringsarbetet för att människor verkligen ska hjälpas tillbaka till sina jobb. I praktiken fungerar det sällan, särskilt inte i små företag, som kanske inte har råd att anpassa arbetet till en anställd med nedsatt förmåga.

– Lagstiftning ändrar knappast på det, säger Åke Nygren, som jämför med det gamla förbudet mot att gå mot röd gubbe. När ingen brydde sig om lagen blev den meningslös, och till slut slopades förbudet.

Åke Nygren anser att en särskild rehabiliteringsförsäkring, administrerad av försäkringsbolaget AFA, vore en lösning. Även den som har en liten arbetsgivare utan resurser att anpassa arbetsplatsen skulle få hjälp.

Solveig Zander, centerpartiets kvinna i socialförsäkringsutskottet, håller med om att alltför få får rehabilitering innan de utförsäkras, men tror inte att skärpt lagstiftning ändrar på det. Oppositionens förslag är populistiskt, anser hon.

– De borde föreslå lagstiftning om obligatorisk företagshälsovård i stället. Om alla arbetsgivare hade företagshälsovård skulle åtgärder sättas in i tid, så att många inte behövde bli sjukskrivna.

Tomas Eneroth (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, tror inte att oppositionens initiativ löser alla problem i sjukförsäkringen, men ser det som ett steg mot en bättre försäkring.

– Tanken är att pressa regeringen att lägga fram förslag om rehabilitering. I dag säkrar ingen att den som är sjuk får någon hjälp alls. Och regeringen ser bara på medan människor sorteras ut.