En statlig utredning föreslår i dag att en ny form av tidsbegränsade jobb införs i lagen om anställningsskydd: utbildningsanställning.

Den nya anställningsformen blir ett komplement till de olika anställningsformer som redan finns i lagen, och till de många kollektivavtal som reglerar kombinationer av arbete och utbildning, skriver regeringens särskilda utredare Claes Stråth, till vardags chef på statliga Medlingsinstitutet.

Utbildningsanställning riktar sig till ungdomar under 23 år (utredaren själv gillar inte den åldersgränsen, men den hade regeringen redan slagit fast i direktiven till utredningen). Som namnet antyder ska den bara få användas om någon form av utbildning ingår i anställningen. Hur utbildningen ser ut och vilka mål den har ska anges i en skriftlig utbildningsplan, och efter anställningen har den anställda rätt till ett skriftligt intyg. Anställningen ska få vara i högst 18 månader, och är bara tillåten så länge som utbildning pågår.

Med undantag från kravet på utbildning har den nya anställningsformen tydliga likheter med provanställning. Utbildningsanställning ska kunna avbrytas med kort varsel utan att något skäl anges. Normalt har en anställd som arbetat minst tolv månader de senaste tre åren företräde till jobb som blir lediga hos arbetsgivaren, men den företrädesrätten ska inte gälla för ungdomar i utbildningsanställning.

När regeringen tillsatte utredningen förra hösten (den kallades då Utredningen om lärlingsprovanställning) var avsikten att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och att stimulera särskilt de mindre företagen att anställa. Men små företag har ofta svårt att ta på sig ett utbildningsansvar, enligt Claes Stråth. Därför föreslår han att den kommunala vuxenutbildningen ska kunna hjälpa till i samband med utbildningsanställning (för detta ska staten ge ett särskilt stöd till vuxenutbildningen). För att stimulera utbildningsanställningar föreslås också arbetsgivarna få 30 000 kronor per år i statsbidrag för varje utbildningsanställd.

Utredaren påpekar själv att det redan finns en rad anställningsformer i lagen om anställningsskydd, och olika slags subventionerade anställningar. Arbetsgivarna får lägre arbetsavgift när de anställer ungdomar. Till det kommer ungefär 100 kollektivavtal som reglerar kombinationer av arbete och utbildning.

Det finns alltså en hel del för arbetsgivarna att välja på redan – och ändå har många ungdomar svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Varför skulle utbildningsanställning ändra på det?

– Skillnaden är att utbildningsanställning utgår från det enskilda företaget eller den enskilda anställda, svarar Claes Stråth. Det går alltså att anpassa utbildningen till behovet i det enskilda företaget, samtidigt som företaget föreslås få statligt stöd.

– Det är påfallande hur stort engagemanget är för frågor om ungdomsarbetslöshet och övergången från skola till arbetsliv, säger Claes Stråth. En stor del av vårt betänkande handlar om förutsättningarna för lärande på arbetsplatserna i vid mening, och det tror jag kan intressera en vidare krets.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är kritisk till den nya anställningsformen.

– Ett klåfingrigt och extremt onödigt förslag. Det finns redan massor av lärlingsanställningsformer som arbetsmarknadens parter har reglerat tillsammans.

– Risken är stor att den nya anställningsformen tränger undan väl fungerande kombinationer av utbildning och arbete, och att unga kommer att utnyttjas. Särskilt om arbetsgivarna får in pengar genom att välja utbildningsanställning.

Förslaget om utbildningsanställning har likheter med det slags yrkespraktik som diskuteras i samtalen mellan regeringen, fack och arbetsgivare om en jobbpakt. Men direktiven till Utredningen om lärlingsprovanställning kom långt innan jobbpaktssamtalen började, och utredningens förslag har inget samband med en eventuell jobbpakt.