Den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning ökade sin disponibla inkomst med 21,1 procent mellan 2005 och 2010. Den fattigaste tiondelen minskade sin disponibla inkomst med 1,4 procent. De fattigaste är den enda gruppen som går back.

Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) om levnadsförhållanden i Sverige och Europa.

Arbetslösa och personer med högst två-årig gymnasieutbildning är två grupper som har halkat efter. Andelen som riskerar fattigdom har nästan fördubblats på fem år.

Samtidigt har svenskarna i allmänhet fått det bättre. Den disponibla inkomsten ökade relativt starkt i Sverige jämfört med andra länder i Europa.

Skiljelinjen går mellan dem som arbetar och dem inte arbetar. Pensionärer, sjuka och arbetslösa har fått sämre disponibel inkomst mellan 2005 och 2010.

Var åttonde svensk, 12,9 procent, ingår i gruppen som riskerade att hamna i fattigdom 2010.
Det innebär att de tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten.

14 procent av kvinnorna och elva männen av männen riskerar att hamna i fattigdom. Gruppen är som störst bland de yngsta och äldsta, det vill säga de som är 25 år respektive 65 år och äldre.

Utbildning, bostad och familj är viktiga faktorer. Mer än var femte svensk med högst två år på gymnasiet riskerade att hamna i fattigdom 2010. Risken har nästan fördubblats på fem år. Mer än var fjärde hyresgäst riskerar fattigdom, jämför med en av 15 av dem som bor i bostadsrätt. Var tredje ensamförälder med barn riskerar fattigdom.

3,9 av befolkningen räknades som materiellt fattiga, vilket betyder att de har svårt att betala sådant som hyran och telefonräkningen.

Medelinkomsten bland fattiga och rika

2005 2010 Skillnad
76 700 75 600 -1,4%
114 200 121 000 +6,0%
261 700 313 300 +19,7%
464 400 562 300 +21,1%

Medelinkomsten i de två fattigaste respektive rikaste tiondelarna av befolkningen. Siffrorna beräknas per konsumtionsenhet. En ensamstående är en konsumtionsenhet. Två vuxna i en familj är 1,5 konsumtionsenheter. Ett barn är 0,3 konsumtionsenheter.