Malmö handlar upp schyst

Malmö stad ska ställa sociala krav vid upphandlingar. Facket ska kontrollera att företagen tillämpar avtalsenliga villkor, bara anlitar underleverantörer med avtalsenliga villkor och inte använder svart arbetskraft.

– Om vi vill ha ett näringsliv som är sunt och friskt måste konkurrensen ske på schysta villkor, säger kommunalrådet Andreas Schönström (S).

Malmö utgår från något som heter Vita jobb. Det är en modell för upphandlingar som har utarbetats av Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt, Stockholms stads jurister och de sex LO-förbunden Byggnads, Transport, Fastighets, Målarna, Elektrikerna och Kommunal.

LO-förbunden ska kontrollera de företag som kommunen anlitar. Ombudsmän och förtroendevalda blir en sorts oavlönade konsulter med tystnadsplikt åt kommunen. Facket ska inte ta itu med övertramp – utan bara rapportera.

– Om vi visar att ett företag bryter mot villkoren i upphandlingen ska kommunen säga upp avtalet. Det är ett mycket effektivare vapen än att kräva skadestånd, betonar Martin Viredius, Transports tredje vice ordförande.

LO:s rapport om lönedumpning vid mångmiljardbyggena Norra länken och Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö satte fingret på problemen. En granskning av tidningen Sydsvenskan visar att den svarta ekonomin i Malmö kostar 5,7 miljarder om året i uteblivna skatter och att Malmö stad köper varor och tjänster av oseriösa företag.

– Facket har länge redogjort för missförhållanden, men vi trodde att det var undantag. När Sydsvenskan visar helheten får man en verklig insikt om hur illa ställt det är. Vi har tagit den svenska modellen för given, konstaterar Andreas Schönström

Vita jobb-modellen är anpassad till EU-lagstiftningen och testades av den dåvarande S-majoriteten i Stockholm 2006. Den avskaffades när de borgerliga tog över efter valet samma år.

Innan dess hade Vita jobb testkörts vid några upphandlingar – den största när Stockholm handlade upp städningen hos allmännyttiga Svenska Bostäder. Ingen upphandling överklagades.

– Så fort vi införde modellen försvann de oseriösa anbuden, berättar Roger Mogert (S), borgarråd i opposition i Stockholm.

Vita jobb är utgångspunkten när Malmö utreder framtidens upphandlingar – men Andreas Schönström vill gå längre. Han vill skriva in i kontrakten att företag som kommunen anlitar ska ta emot arbetslösa och att företagen inte ska föra ut skattepengar från en upphandling till skatteparadis utomlands.

Jättarna inom vård, skola och omsorg – Carema, Capio, Attendo, Frösunda, Academedia och allt vad de heter – ägs nästan uteslutande av riskkapitalbolag som för ut vinsterna från Sverige till lågskatteparadis som Jersey, Guernsey och Caymanöarna.

Nu ska Malmö ta reda på om det går att kräva att vinsterna ska stanna i Sverige. Det kravet har aldrig prövats i EU:s domstol. Det är ingen vild gissning att riskkapitalbolagen går till domstol direkt om kravet blir verklighet.

– Vi ska se om vi kan få ihop det juridiska. Då får riskkapitalbolagen se upp. Jag vill gärna pröva det här och se var vi hamnar, säger Andreas Schönström.

I april kom professor Niklas Bruun och forskningsredaktör Kerstin Ahlberg med en rapport som visar att Sverige, tillsammans med Storbritannien, är sämst i EU på att tillåta sociala hänsyn vid upphandlingar. Tyskland kräver att företagen ska respektera de allmängiltiga kollektivavtalen, likalönsprincipen och FN-organet ILO:s viktigaste konventioner om arbetslivet.

Niklas Bruuns och Kerstins Ahlbergs slutsats är att Sverige har drivit en försiktighetslinje till ytterlighet och hukat för EU:s domstol. Det vore bättre om kommunerna ställde krav och lät domstolen tala om var gränserna går.

Staten, kommunerna och landstingen handlar upp varor för ungefär 500 miljarder varje år.

Malmös mål är att de nya reglerna för upphandling ska vara klara senast till nästa sommar. Då står Malmö inför stora investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik, ett nytt konserthus och nya äventyrsbad.

– Jag hoppas att fler kommuner ska ta efter vårt exempel, säger Andreas Schönström.