Oron växer i Europas flyktingläger

TILLSAMMANS. Dandan, Wessam och Ibrahim från Dar’a i Syrien träffades här redan hösten 2015 och flyttade ihop kort därefter. De första månaderna försökte de ta sig ombord på tåg och lastbilar men valde till slut att betala till en flyktingsmugglare. Även med smugglare misslyckades de ett tiotal gånger. Sedan juli i år är alla tre förenade med släktingar i Storbritannien och har ansökt om asyl.

Djungeln – så kallas migrantlägret i Calais. Närmare tiotusen flyktingar och migranter har samlats här för att försöka ta sig in i Storbritannien. Den 17 oktober börjar rivningen av lägret och oron inför framtiden växer. (Klicka på bilderna för att se dem större)

Utanför den franska kuststaden Calais har ett nytt samhälle vuxit fram. Butiker, restauranger och bönehus sträcker sig längs huvudgatan i Djungeln, ett av Europas största flyktingläger. Omkring 9 000 flyktingar bor här i hopp om att lyckas ta sig över vattnet till Storbritannien för att fortsätta livet på andra sidan där familj och vänner väntar.

Sedan 1999 har det funnits flyktingläger runt om den franska kuststaden Calais. Tidigare har det dock alltid handlat om ett par hundra migranter som samlats för att försöka klättra in i lastbilar som ska ta färjan över kanalen, eller ta sig ombord på tågen precis innan de åker genom kanaltunneln.

I september 2016 har mycket förändrats. Några av dem som betalat dyrt till smugglare har förenats med sina släktingar i Storbritannien och väntar nu på de första asylsamtalen. På Frankrikes sida av kanalen växer antalet flyktingar. Organisationen Help Refugees som har volontärer på plats räknade till 9 106 i augusti, drygt 4 000 fler än vid evakueringen av södra halvan av lägret i februari.

Den donerade maten räcker inte längre till för att mätta alla och en oro om lägrets framtid ligger i luften. Frankrikes inrikesminister Bernard Cazeneuve uppgav i början av september att den kvarvarande halvan av lägret kommer att avvecklas så snabbt som möjligt. Men vardagen och flyttförsöken fortsätter som vanligt.

– England är bäst, vi ska till England, ropar Ahmed, Majid och Issa glatt från Mustafas restaurang där de brukar sitta och dricka te under dagarna.

De vilar för att orka springa efter lastbilarna på natten. Så fort generatorn utanför går i gång laddas mobilerna och sms från familjerna i Kuwait och Afghanistan når fram.

Issa, som i juni när jag besöker lägret har bott här i sex månader, går bort mot lägrets entré vid bron för att ringa hem till flickvännen i Kuwait och familjen i Manchester.

En månad senare, efter en natt av spring mellan köande lastbilar och polisens regn av tårgas, ringer Issa till vännen Ahmed i Djungeln och skriker högt

– Jag klarade mig! Jag är i UK!

Text och foto: Nora Lorek

FOTNOT: Bildjournalisten Nora Lorek har rest in i lägret flera gånger – i december 2015, februari-april 2016 och i juni 2016.

FÖRSÖK. Vid trafikstockningar försöker flyktingarna stoppa lastbilarna för att hinna skära upp dem eller öppna låset och ta sig ombord. De som inte lyckas ta sig in gömmer sig mellan däcken där klämningsrisken är stor. Majoriteten av dem som springer efter lastbilarna har försökt ta sig över på det sättet i flera månader, men det är nästan omöjligt att lyckas utan hjälp av smugglare.

RAMADAN. En grupp nyligen anlända flyktingar från Sudan har dukat upp för första frukosten under Ramadan, som i år inföll i juni. Fastemånaden är ännu viktigare nu när de inte är i hemlandet. De flesta som bor i lägret har inte träffats förrän i Calais men alla hjälps åt när nya skjul ska byggas och mat ska lagas.

BAGERI. Subhan Ullah flydde Pakistan och tvingades lämna fingeravtryck i Italien. ”Jag vill inte riskera livet och springa efter lastbilar. Tills det lugnat ner sig bakar vi bröd åt våra grannar och restaurangerna”, säger han. Han och kollegan Tahir jobbar från nio på morgonen till två på natten i sitt bageri med det hoppfulla namnet London Bread, och tjänar 15 euro om dagen.

FRISÖR. Faloan Deoana från Afghanistan öppnade vid årsskiftet en av många frisörsalonger i lägret. Hans salong har tre frisörstolar och 14 duschar. En klippning kostar fem euro, en varm dusch på vintern tre. – Just vid flyktförsök med köpta pass är det viktigt att se bra och välvårdad ut säger han.

AFFÄR. Khan, Aimal och Sikandar är från Pakistan och har två affärer i Djungeln. Här säljs allt från läsk till mobilladdare och simkort. Om kvällarna torkas tobak i stekpannan för att göra ”djungelcigaretter”. Ett ”djungelpaket”, tio cigaretter inslagna i aluminiumfolie, säljs för 1 euro. Affären tillverkar omkring hundra paket per dag, och tobak, filter och papper importeras från Belgien.