Regeringens nya bankskatt på fyra miljarder kronor kommer att vältras över på kunderna. Det menar banksektorn, som varnar för högre bolåneränta när den nya skatten införs 2016.
Eftersom räntan inte sjönk när skatten tvärtom sänktes av den förra regeringen finns ingen naturlag som binder samman de två begreppen bankskatt och bolånekostnader.
Det är i stället ett val bankerna själva gör.
Det här blottlägger något fundamentalt felaktigt i banksektorns funktionssätt.
Om dagens bankmarknad skulle fungera i fri konkurrens borde räntan hamna där kunder och banker möts i förhandlingar i den enskilda banken.
Räntan skulle därmed bli det medel en bank har att laborera med för att knipa marknadsandelar från andra banker.
Men i stället använde bankerna gemensamt den förra regeringens sänkta bankskatt till att öka sina vinster. Bara de tre största bankerna gjorde förra året en vinst på 21 miljarder kronor.
I andra branscher kallas detta för kartellbildning.
Banksektorns reaktioner på bankskattehöjningen är alltså inte bara en halv uppmaning till lagbrott. Det är också ett bevis för att det är hög tid att reglera banksektorn betydligt hårdare än i dag.
