Statens finanser är i så dåligt skick att överskottsmålet inte kommer att kunna nås under denna mandatperiod, hävdar finansminister Magdalena Andersson (S).

– Det ser jag som helt orealistiskt, säger hon till Dagens Nyheter.magdalenaanderssonwidget

Enligt Andersson, som i dag presenterar nya prognoser för Sveriges ekonomi, kan fler skattehöjningar krävas.

– Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till — det är helt avskrapat.

Magdalena Andersson öppnar även för att det kan bli aktuellt att ändra nivån i överskottsmålet någon gång efter 2018, när andelen äldre växer och behoven av att tillföra resurser till välfärden ökar.

– Då är det knappast lämpligt att hålla på och betala av statsskulden. Men det är bra att ha så låg statsskuld som möjligt när vi går i den situationen, säger hon till DN.

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns sparande ska uppgå till 1 procent av BNP, mätt över en konjunkturcykel.

Magdalena Anderssons uppgifter är inte nya. I Alliansens vårbudget skrev finansdepartementet att överskottsmålet tidigast kommer att nås 2018, det vill säga samma årtal som Andersson pekar mot. Det var då en dystrare prognos än den som presenterades i höstbudgeten 2013, då överskottsmålet sades vara möjligt att nå 2017.

I vårbudgeten spåddes årets underskott bli 1,9 procent av BNP, det största sedan 1996 då underskottet var 3,3 procent.

Senaste gången Alliansregeringen nådde upp till överskottsmålet var 2008.

När vårbudgeten presenterades kritiserade Magdalena Andersson finansdepartementet för att vara för optimistiskt.

Den nya regeringen räknar med att BNP-tillväxten blir 2,1 procent i år för att sedan stiga med 3,0 procent nästa år. Det är något starkare än den prognos som den förra regeringen lämnade i augusti. Då bedömdes tillväxten bli 1,9 respektive 3,0 procent.

Arbetslösheten bedöms landa på 7,9 procent i år, oförändrat jämfört med den förra regeringens prognos, för att sedan falla till 7,3 procent nästa år och därefter sjunka ytterligare till 6,7 procent 2016, något lägre än augustiprognosen.

Jämfört med i våras har det skett en rejäl nedrevidering, konstaterar nya finansministern Magdalena Andersson.

– En betydligt svagare tillväxtutveckling än vad man trodde för ett halvår sedan, säger hon vid en pressträff.

Även de offentliga finanserna ser svagare ut nu än i våras, enligt Andersson, vilket till största delen beror på den sämre konjunkturen och att skatteintäkterna inte ökat så mycket som man hoppats på.

– Det här är mycket dystra siffror för de offentliga finanserna … Det här är de sämsta siffrorna vi sett sedan budgetsaneringen (mitten av 1990-talet), säger Andersson.

Enligt henne beror det på förra regeringens skattesänkningar.

Överskottsmålet i statens finanser kommer inte att nås de närmaste fyra åren, enligt Magdalena Andersson.

– Det är inte möjligt och direkt olämpligt, säger hon.

Och underskottet i finanserna gör att ”alla reformer behöver finansieras fullt ut”.

– Det kommer att innebära tydliga prioriteringar från den nuvarande regeringen, säger hon.

Men det behövs å andra sidan inga stora sparpaket, enligt Andersson.

Sammanfattningsvis påminner hon om borgerliga regeringars överlämnade av underskott i statsfinanserna.

– Tredje gången av tre möjliga.

2017 når staten balans i de offentliga finanserna. 2018 bedömer regeringen att det blir ett överskott på 0,5 procent.

Om man inte genomför några reformer alls framöver bedömer Magdalena Andersson att överskottsmålet i statens finanser kan nås först runt 2020.

Trots underskott i flera år faller ändå statsskulden i procent av BNP framöver. I år bedöms statsskulden hamna på 33,9 procent. 2018 bedöms den siffran ligga på 26,8 procent av BNP, enligt regeringens prognoser.

Magdalena Andersson är hård i sin kritik mot förra regeringens jobbskatteavdrag, som hon menar har skapat hål i statsfinanserna. Men hon vill trots det inte slopa dem för att bättra på statens finanser.

– Därför att det finns andra skatter som är lämpligare att höja, säger hon.

Några ytterligare detaljer om den kommande budgeten, förutom det som redan är känt, gav inte Magdalena Andersson. Hon fick bland annat frågor om och när barnbidraget kommer att höjas.

Svar kommer i regeringens budget senast 24 oktober, enligt Andersson.

Finansminister Magdalena Anderssons presentation av det ekonomiska läget innehöll för mycket gammal skåpmat enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

– Jag tycker att det var väldigt mycket dåtid och alldeles för lite framtid. I dag hade de haft chansen att sätta agendan för de fyra år som kommer och jag tycker inte riktigt att de tog den chansen, säger hon.

Winsth delar inte Anderssons syn på det ekonomiska läget och den framtida tillväxten.

– Å ena sidan tycker jag att de är alldeles för optimistiska om tillväxten de kommande åren. Å andra sidan målar de upp en bild av att Sverige står väldigt svagt rustat, och med tanke på den kris vi har gått igenom är det ju tvärtom så att Sverige har klarat sig väldigt bra under den här krisen.

Winsth ser dagens presentation av finansminister Magdalena Andersson som ett sätt att dämpa förväntningarna, och räknar inte med att alla vallöften kommer att uppfyllas.

– En del kommer väl genomföras och en del inte. Nu sitter de ju fortfarande i en väldigt svag regering där de får kompromissa och komma överens.

Winsth tycker att det behövs en diskussion kring huruvida man ska stimulera eller inte.

– Vi finansierar oss ju väldigt billigt i dag och då tycker jag att man ska göra strukturella investeringar för framtiden oavsett om det är låg- eller högkonjunktur. Att stimulera för att få fart på konjunkturen, det är jag inte så säker på att vi behöver göra i det här läget.

– Även om retoriken är annorlunda så är Magdalena Anderssons bedömningar ganska lika Anders Borgs. Det var skillnader i hur hon beskrev läget men konjunkturbilden var ganska lik Borgs, säger statliga prognosmyndigheten Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén.

Samtidigt konstaterar han att Andersson vid sin pressträff i praktiken skjuter fram tidpunkten för när de offentliga finanserna återigen ska vara i balans.

– Det kanske inte var helt oväntat men de har nu inte för avsikt att uppnå överskottsmålet under mandatperioden. Vi förstod att ett sånt besked skulle kunna komma för har man ambitioner med offentliga utgifter och reformer och vill klara överskottsmålet, då kommer det att krävas väldigt stora skattehöjningar som man inte vill driva igenom i rådande konjunkturläge. Nu mildrar man behovet av att höja skatterna under mandatperioden.

Centerledaren Annie Lööf anklagar den nya regeringen för att ha övergivit överskottsmålet för de offentliga finanserna.

– Man verkar helt yrvaket ha kommit till finansdepartementet och insett det vi redan sett: Ska man nå överskottsmålet så krävs tuffa tag, säger hon.

– De verkar ha tappat kontrollen redan första veckan.

Lööf syftar på att den nya regeringen varken har som mål att nå överskottsmålet till 2018 eller någon plan för hur det ska nås senare.

Även Moderaternas finanspolitiska talesperson Anna Kinberg Batra anklagar regeringen för att ha släppt överskottsmålet.

– Det är förvånande och oroande att Magdalena Andersson överger överskottsmålet, säger hon. Det försvagar styrkan i Sveriges ekonomi och exponerar Sverige för större risker.

Folkpartiets ekonomisk-politiske talesperson Erik Ullenhag vänder sig mot den nya regeringens beskrivning om att ”ladorna står tomma” efter den förra regeringens ekonomiska politik.

– De tar över en ekonomi där bordet står dukat jämfört med andra länder, säger han.

Ullenhag pekar bland annat på att Sveriges tillväxttakt tillhör toppskiktet i EU, att Sverige är ett av de länder som har de starkaste statsfinanserna och att man inte kan tala om ”massarbetslöshet” om man jämför med andra EU-länder.

Ullenhag uppger att han är bekymrad över de konturer han sett av regeringens kommande budgetförslag och varnar för att skattehöjningar slår mot jobben. Han är också bekymrad över att det ”verkar” som om regeringen övergett överskottsmålet.

Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed tycker att den nya regeringen har kommit till ett av EU:s ”bästa bord”.

– Jag tror att många finansministrar skulle vilja slå sig ned vid det bordet, säger han.

Forssmed pekar bland annat på att Sverige har en växande sysselsättning.

Även KD är oroat för att regeringen ska överge överskottsmålet. Forssmed pekar på att den förra regeringen hade en plan för hur målet skulle nås till 2018, med skattehöjningar och besparingar på runt 25 miljarder kronor som, enligt honom, inte skulle slå mot jobb och företagande.

– Om regeringen använder de pengarna till sina vallöften så vore det enormt skadligt, säger Forssmed, som anser att överskottsmålet behövs för att Sverige ska vara rustat inför sämre tider.