Alltid redo – om arbetsgivaren ringer
Alltid tillgänglig om några timmars jobb skulle dyka upp. Aldrig fri att göra något annat. Mathias Westbrand Emilsson, servitör och bartender, är trött på otrygga anställningar.
Vid 20 års ålder har Mathias Westbrand Emilsson redan mycket erfarenhet från hotell- och restaurangbranschen. Förutom ett och ett halvt år på McDonalds under gymnasietiden har han arbetat på en handfull andra restauranger.
Efter gymnasiet har han framför allt arbetat på Hotel Aveny i Umeå.
– Arbetsuppgifterna är roliga, jobbet är väldigt givande mitt i all stress. Jag brinner för service.
Men utan fast anställning, ständigt redo att ta de arbetspass som dyker upp, har Mathias Westbrand Emilsson saknat struktur i tillvaron.
– Jag har inte kunnat vara aktiv i föreningar, inte vågat anmäla mig till kurser. För tänk om det finns några timmars arbete just då.
– Osäkerheten slet på det förhållande jag hade. När vi skulle träffas kunde det hända att jag plötsligt fick arbeta, och då gick det inte att tacka nej.
Som de flesta ungdomar med tillfälliga anställningar har Mathias Westbrand Emilsson inte haft någon nytta av arbetslöshetsförsäkringen. Möjligheterna att komplettera deltidsarbete med a-kassa har minskat kraftigt. Därför har ekonomin varit osäker. Efter gymnasiet, då han flyttade hemifrån, var Mathias inneboende i en källare.
Med hjälp av facket förhandlade han så småningom till sig en fast anställning på 25 procent, samtidigt som han fortsatte att ta extra pass och hade ett butiksjobb på deltid. Det räckte för att få kontrakt för en hyreslägenhet.
I förra veckan förändrades tillvaron radikalt: Mathias Westbrand Emilsson har fått en fast anställning på 75 procent.
– Jag hade haft så kallad extra anställning, en anställningsform som bara får användas för arbete som inte går att schemalägga, trots att jag var schemalagd. I det läget hjälpte facket mig att förhandla fram en tillsvidareanställning.
– Det är en fantastisk lättnad. Äntligen kan jag strukturera tillvaron. Fast helst skulle jag ju arbeta heltid.
Regeringens arbetslinje går ut på att stärka människors vilja att arbeta. Men Mathias Westbrand Emilsson tror inte att det behövs.
– Jag behöver en arbetslinje som ger trygghet. Jag vill veta att jag kan betala hyra och mat.
Läs också:
