Olika bud om arbetslöshet

Valåret 2014 går siffrorna om arbetslösheten isär. Det går att säga både att arbetslösheten minskar och att arbetslösheten ligger still. Frågan är bara vilken statistik man väljer.

Det skapar utrymme för kreativa tolkningar i valtider.

– Det finns ett visst utrymme, särskilt i en valrörelse, att beskriva verkligheten på olika sätt. Arbetslöshetsstatistiken är ett klassiskt område. Politikerna vill gärna se siffror som är positiva för dem själva och negativa för motståndaren, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap i Göteborg.

Sedan ett halvår tillbaka går Arbetsförmedlingens och Statistiska centralbyråns (SCB:s) siffror åt olika håll. Arbetslösheten minskar, enligt Arbetsförmedlingen, och ligger still, enligt SCB.

– Problemet är att det här har pågått sedan oktober. Det är ovanligt att en avvikelse består under så lång tid. Det brukar rätta till sig snabbare, berättar Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Hassan Mirza är chef för SCB:s arbetskraftsundersökningar.

– Det är ingen dramatisk skillnad. Arbetsförmedlingen visar på en modest nedgång, 20 000 färre arbetslösa i maj. Våra siffror talar om 4 000 färre arbetslösa i maj, och en minskning av andelen arbetslösa, men siffrorna är inte statistiskt säkerställda, konstaterar han.

Ekonomiprofessorn Anders Forslund, biträdande chef för IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) ser överhuvudtaget inget problem.

– Den arbetslöshetsstatistik vi har i Sverige är den som SCB producerar, anser han.

363 000 människor var arbetslösa i maj, enligt Arbetsförmedlingen, minus
20 000 på ett år. Arbetslösheten minskade från 8,2 till 7,7 procent. 413 000 var arbetslösa i maj, enligt SCB. Arbetslösheten minskade från 8,2 till 8,0 procent.

Från november och framåt har Arbetsförmedlingen redovisat minskad arbetslöshet varje månad. SCB har redovisat fler arbetslösa tre månader, färre arbetslösa tre månader och ingen ändring alls en månad.

Siffrorna ska skilja sig åt per definition. SCB och Arbetsförmedlingen mäter olika saker på olika sätt. SCB frågar 29 500 personer mellan 15 och 74 år varje månad. Arbetsförmedlingen redovisar siffror om dem som var inskrivna den sista dagen i varje månad.

– SCB:s siffra ska vara högre än vår. Våra arbetslösa är en delmängd av det som SCB:s arbetskraftsundersökning mäter, säger Tord Strannefors.

Ibland kan den politiska debatten om arbetslösheten bli näst intill obegriplig för vanligt folk. Ungdomsarbetslösheten är det senaste exemplet.

Förra året gjorde IFAU en genomgång och redovisade tre siffror – 27 ungdomar av 100 är arbetslösa, 15 av 100 är arbetslösa och 5 av 100 ungdomar är arbetslösa. Alla tre siffrorna är korrekta. Frågan är bara hur man läser statistiken.

Jonas Hinnfors pekar på ett annat exempel – Göran Perssons fyraprocentsmål för den öppna arbetslösheten från början av 2000-talet. Efter debatt om siffertrixande följdes målet för arbetslösheten av ett nytt mål för sysselsättningen.

SCB gjorde den första arbetskraftsundersökningen (AKU) 1961.

– AKU är en central del av SCB:s verksamhet sedan Gunnar Strängs tid. Varje finansminister har lutat sig starkt mot AKU, säger Hassan Mirza.

AKU är en konjunkturmätare och läser av det ekonomiska läget. AKU-siffrorna påverkar både arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken.

Undersökningen bygger på att folk ställer upp och svarar på frågor. På de senaste fyra-fem åren har svarsfrekvensen sjunkit från 80 till 65 procent.

– Det är jättesvårt att säga vilka orsakerna är. Antagligen är det en kombination av flera saker, men vi är fokuserade på att vända utvecklingen. Om inte det går ska vi åtminstone bromsa minskningen, förklarar Hassan Mirza.