Ett jämlikt land? Eller något helt annat?
Förortskravaller är inget nytt. Rosengård i Malmö, Ronna i Södertälje, Hjällbo i Göteborg och Gottsunda i Uppsala är förorter som återkommer i rapporteringen under 2000-talet. Men det var Husby som förändrade bilden av Sverige mest.
– Det har definitivt påverkat hur omvärlden ser på Sverige. Den gamla föreställningen om Sverige som ett av de mest jämlika, mångkulturella och toleranta länderna i Europa ersattes av bilden av Sverige som det land där inkomstklyftorna har ökat mest, säger Ove Sernhede, professor vid Centrum för urbana studier i Göteborg.
Aleksandra Ålund är professor vid Remeso, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier i Linköping.
– Bilden av Sverige som internationell förebild naggades i kanten i allra högsta grad. Till och med konservativa tidningar utomlands började kritiskt granska den snabba avvecklingen av välfärden. Informationen om orsakerna till upploppen var mer nyanserad i utländsk än i svensk press, anser hon.
Grundproblemet är inte Husby eller andra utsatta förorter. Problemet är att Stockholm, Göteborg och Malmö, liksom många andra städer, är segregerade. Redan för 15 år sedan kom en OECD-mätning som visade att Göteborg och Malmö är två av Europas mest segregerade städer.
På 30 år har Sverige gått från bostadsområden med blandad befolkning till skilda världar. Plånboken avgör var folk bor.
Ove Sernhede tycker att det är här någonstans som politikerna borde leta efter orsakerna till skolans misslyckande. Blandad befolkning skapade social sammanhållning. Elever med olika bakgrund gick i samma skola. Det gav goda resultat.
– Den svenska skolan var enastående därför att den blandade elever. Sedan kom den nyliberala vändningen. Den var lika kraftfull som välfärdspolitiken. Inget annat land har så extrem skolpolitik som Sverige, tycker han.
Skolan må vara valets största fråga, men inte ur förortsperspektivet. Förorterna lär inte få mycket uppmärksamhet inför valet.
– Renoveringen av miljonprogrammet och utförsäljningen av allmännyttan borde vara valfrågor. Hyresgästerna är rädda för att de inte ska ha råd att bo kvar. Men vi har ingen bostadspolitik längre. De politiska partierna är väldigt eniga om att lämna över ansvaret till marknadskrafterna, konstaterar Ove Sernhede.
Hur påverkade Husbykravallerna bilden av Sverige?
Les Back, professor i sociologi, London university:
– Upploppen i Husby chockade världen. Det blev tydligt att Sverige var djupt delat och inte längre den socialdemokratiska välfärdsidyll vi alla utgick från. Även om många av oss visste att svenska städer är brutalt segregerade blev vi överraskade och frågade oss: ”Sånt här händer inte i Sverige, eller hur?”
Antonis Vradis, doktor i geografi, London school of economics:
– Lågorna i Husby belyste en ny verklighet i vår tid: Social sammanhållning raseras – nu också i en av de starkaste bastionerna, Sverige. Husbykravallerna visade att det sociala missnöjet i dag är utbrett även i Sverige.
Läs också:
