Bara 15 procent av dem som får socialbidrag får det av rätt skäl. Socialsekreterarna drunknar i ärenden som egentligen hör hemma hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, enligt undersökningar från Akademikerförbundet SSR.

I början av veckan visade Akademikerförbundet SSR att den maximala ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen, som inte har höjts på tolv år, nu är lägre än försörjningsstödet – det som tidigare kallades socialbidrag.

I dag, onsdag, presenterar förbundet en egen bearbetning av Socialstyrelsens statistik över orsaker till att människor får försörjningsstöd. Av de totalt 252 763 som fick försörjningsstöd 2012 hade bara 15 procent skäl som motsvarar socialtjänstlagens syften med stödet: tillfälliga betalningssvårigheter när hushållet drabbas av oförutsedda utgifter (exempelvis en hög räkning från tandläkaren) eller svårigheter att försörja sig av sociala skäl (till exempel missbruksproblem).

Över 70 000 fick försörjningsstöd därför att de är arbetslösa och inte får någon ersättning alls från arbetslöshetsförsäkringen. Ytterligare 40 000 fick a-kasseersättning, men måste fylla ut den med försörjningsstöd därför att ersättningen är så låg. Drygt 5 000 arbetslösa fick ersättning i väntan på att deras a-kassa skulle besluta om ersättning och betala ut den.

För i runda slängar varannan socialbidragstagare är alltså arbetslöshet det enda problemet. Till detta kommer 17 000 sjukskrivna som har läkarintyg men nekas ersättning från sjukförsäkringen, och ungefär 10 500 som får sjukpenning eller sjukersättning med så små belopp att de inte kan försörja sig.

Nedbruten statistik för Stockholms län ger en liknande bild. Inte ens rika kommuner med väldigt få socialbidragstagare lyckas komma förbi systemfelet. I Danderyd får så få som två procent (fyra personer) stöd av ”rätt” orsaker.

När så många arbetslösa och sjuka i Sverige inte täcks av socialförsäkringarna, utan hamnar i samhällets yttersta skyddsnät, anser Akademikerförbundet SSR att den svenska modellen för social trygghet inte längre fungerar. Sverige har bytt från nordisk generell välfärdspolitik, byggd på inkomsttrygghet, till ett system med enbart grundtrygghet.

– Våra medlemmar på landets socialkontor tvingas lägga väldigt mycket arbete på att administrera utbetalningar till arbetslösa och sjuka som inte har sociala problem och aldrig borde behöva vända sig till kommunens socialtjänst, säger förbundsordföranden Heike Erkers.

Alva Olmås Ingel, biträdande enhetschef vid enheten för ekonomiskt bistånd i stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholm, beskriver hur socialsekreterarnas tid går åt till att administrera försörjningsstöd. I en första sållning försvinner ungefär 90 procent av de sökande, därför att hushållet har bil, bostadsrätt eller någon annan tillgång som måste säljas innan försörjningsstöd kan komma ifråga.

– Det är svårt att föreställa sig hur ingående vi sedan granskar de här ärendena. Visar kontoutdraget att du fått en insättning på 300 kronor måste du förklara varifrån den kommer. Ser din elräkning lite hög ut undrar vi vad det beror på. I stället för att söka arbete måste människor lägga all kraft på att övertyga socialtjänsten om att de inte bluffar.

– För samhället blir det dyrt. Försörjningsstöd är mer kostsamt att administrera än ersättning från a-kassa eller sjukförsäkring, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef vid Akademikerförbundet SSR.

Samtidigt är socialsekreterarna frustrerade över hur deras yrkesroll förvanskas.

– Socialt arbete handlar om att möta människor, förstå deras problem, och stödja och motivera dem att gå vidare i livet, säger Alva Olmås Ingel. Men vi har inte tid att arbeta förebyggande och långsiktigt. I stället kontrollerar vi människors ekonomi.

Bilden bekräftas av en opinionsundersökning bland socialsekreterarna som Akademikerförbundet SSR har låtit göra. Administration och dokumentation av det ekonomiska biståndet tränger ut det sociala arbetet. Göran Toll, fackligt ombud och skyddsombud i Stockholms stad, vittnar om hur socionomer som just fått sin examen från Socialhögskolan slutar som socialsekreterare redan efter en vecka då de inser att de inte får göra vad de är utbildade för.

Att arbetslösa och sjuka tvingas gå till socialkontoret och söka försörjningsstöd innebär inte bara en integritetskränkande genomgång av deras och deras anhörigas ekonomi. Det minskar också deras chanser att få arbete, hävdar Akademikerförbundet SSR, som hänvisar till både svensk forskning och en rapport från EU-kommissionen.

Socialsekreterarna är inte utbildade för att förmedla jobb. Arbetsförmedlingen prioriterar inte socialtjänstens klienter. Och får du försörjningsstöd, som är behovsprövat, försvinner de ekonomiska incitamenten att börja arbeta.

Ursula Berge sammanfattar:

– Det här är en väldigt tydlig bidragslinje.

 

Läs också:

A-kassan ger inte mer än socialbidrag