20 000 kronor mindre – varenda månad

Varje månad kan manliga tjänstemän i genomsnitt glädja sig åt månadsinkomster på 36 666 kronor. Samtidigt får arbetarkvinnor nöja sig med 16 926 kronor i genomsnitt per månad. En verklig skillnad på 20 000 kronor i månaden, varje månad året runt.

– Så här stor är den verkliga skillnaden i månadsinkomst mellan män i tjänstemannayrken och arbetarkvinnor. Detta speglar faktiska förhållanden på dagens svenska lönemarknad, säger LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson.

Siffrorna och skillnaderna framgår av en ny Jämställdhetsbarometer som LO presenterat i dag. Fokus i LO-rapporten är på arbetarkvinnor, en grupp som sällan står i fokus när jämställdhet eller livspussel diskuteras.

– Vi vill visa att begreppet livspussel som så ofta används döljer lika mycket som det illustrerar eller visar, säger Joa Bergold, utredare på LO, som tillsammans med kollegan Ulrika Vedin gjort rapporten ”Tid, makt och pengar”.

Huvudförklaringen till de mycket stora skillnaderna i månadsinkomst är främst kvinnors deltidsarbete och mäns heltidsarbete. Men en viktig förklaring är också att kvinnors yrken och arbetsuppgifter värderas och betalas lägre än mäns.

Mot den nya LO-bilden av hur stora inkomstskillnaderna är står den etablerade sanningen om hur stor skillnaden är mellan mäns och kvinnors löner. Enligt Medlingsinstitutets årliga rapport skiljer i dag 16 procent till mäns fördel. För att nå den siffran har löneskillnader mellan kvinnor och mäns löner räknats om till löner motsvarande heltidsarbete.

Men det ger, enligt LO, en kraftigt missvisande bild av de faktiska pengar som finns i plånboken varje månad.

– Vi menar att det i stället är viktigt att synliggöra de verkliga månadslönerna, som speglar det utbredda deltidsarbetet bland kvinnor. Därför introducerar vi ett nytt lönemått – faktisk månadslön, säger Ulrika Vedin, utredare på LO.

Livspusslet är en beskrivning av det moderna livet som fastnat i det allmänna medvetandet. I ett och samma begrepp ryms svårigheter att få ihop livet med arbetslivet, familjen, barnen, det hälsosamma livet, träningen, fritidsintressen …

Men den så ofta upprepade bilden ger ingen vägledning om hur olika livssituationerna ser ut, vilken makt eller maktlöshet som olika grupper har eller upplever, hur lönerna ser ut, hur arbetsmiljön utvecklas, hur egenmakten över arbetet ser ut och så vidare.

– Det slående är att livspusslet främst blir en beskrivning av individens svårigheter i stället för en analys av de strukturer som hindrar eller begränsar stora gruppers möjligheter på dagens arbetsmarknad, säger Joa Bergold.

I LO:s nya jämställdhetsbarometer görs ett brett försök att ändra på det traditionella synsättet. Rapporten skjuter in sig på de klassmässiga skillnader som finns på dagens arbetsmarknad.

Och bilden som växer fram är, om inte överraskande så, under alla omständigheter nedslående och dyster när arbetarkvinnors situation belyses.

De får alltför sällan ihop en heltid, de tar huvudansvaret för omsorgen om både unga och gamla, deras inflytande över jobbet är mer begränsat än bland andra anställda, fysisk trötthet är vanligare och så vidare och så vidare.

På varje grafisk presentation hamnar pluppen för arbetarkvinnor i ”fel” ände av kurvan.

Alla jämförelser visar att mycket lite hänt sedan 1970-talet trots oändligt mycket prat om delad föräldraförsäkring, ett jämnare uttag av ”vab-dagar”, rätten till heltid, fungerande dagis på både kvällar och nätter, insatser som inte gör vårdarbete så tungt och uttalade krav på högre personaltäthet inom vård och omsorg – allt för att öka egenmakt över utförandet av arbetet och samtidigt minska den fysiska belastningen.