Privatanställda i skola, vård och omsorg ska få meddelarskydd, föreslår en statlig utredning som lämnats över till regeringen i dag. Privatanställda bussförare och underhållsarbetare vid järnvägen blir dock utan skydd även i framtiden.

Det ska inte spela någon roll om du jobbar på ett kommunalt äldreboende eller ett privat om du vill slå larm om något till medierna. Det är grundtanken bakom utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentlig sektor som presenterade idag.

Meddelarskyddet innebär att anställda i offentlig sektor kan lämna uppgifter till medier för publicering utan att arbetsgivaren får efterforska vem som lämnat uppgifterna eller straffa meddelaren.

I takt med att privata företag tar över allt mer av det som tidigare var offentlig verksamhet har behovet växt att utöka meddelarskyddet.

– Tanken är att öka insynen i den offentligt finansierade vården, skolan och omsorgen och likställa den med annan offentlig verksamhet, säger Margareta Åberg, ordförande för utredningen.

Förslaget som hon presenterade i dag innebär att anställda inom privat vård, omsorg och skola får samma meddelarskydd som om de varit offentligt anställda. Skyddet gäller dock bara anställda i kärnverksamheten. Det innebär att till exempel administrativ personal på lönekontor i skolor och på vårdhem kan hamna utanför. Det gäller inte heller personer i företagsledande ställning.

– I de här företagen förekommer i princip inte företagshemligheter, men genom att undanta personer i företagsledande ställning så har vi ändå minimerat det problemet, säger Margareta Åberg.

Att meddelarskyddet inte ska gälla alla i offentligt finansierad verksamhet utan bara i de tre angivna sektorerna, beror på att det är svårt att definiera och avgränsa övriga branscher. Utredningen anser också att det förekommer mer företagshemligheter som kan behöva skyddas på andra områden, och att behovet av meddelarskydd är som störst inom vård, skola och omsorg. Sektorerna har många anställda, de får mycket offentliga medel och det finns vårdtagare, patienter och elever som kan gynnas av att personalen vågar slå larm.

Fackliga organisationer som ST, som har många statsanställda medlemmar, och Journalistförbundet är kritiska. De anser att meddelarskyddet bör omfatta alla i offentligt finansierad verksamhet, men även justitieminister Beatrice Ask (M) som i dag tog emot utredningen anser att avgränsningen är rimlig.

– Fokus i debatten har varit på de här områdena och det finns skäl att ta sig an detta första. Sedan får man titta på andra områden om det behövs, säger hon, och tillägger att öppenhet och insyn i vård, skola och omsorg är viktigt även ur ett medborgarperspektiv.

Det här är den tredje utredningen som görs på området. De två tidigare har skrotats innan de lett fram till något lagförslag, men Beatrice Ask tror att det nu kan bli tredje gången gillt.

– Det här förslaget har begränsats till vissa områden. Det är ett robust, enkelt och tydligt förslag, men det blir intressant att se vad som händer. Jag är nyfiken på vad remissinstanserna har att säga, säger hon.

Förslaget ska nu skickas ut på remiss. Om det tar sig hela vägen till en ny lag är tanken att den ska börja gälla den 1 juli 2015.