Teliabolag avlyssnar facken i Turkiet

I december förra året dömdes 25 företrädare för Offentliganställdas centralorganisation (Kesk) till drygt sex års fängelse var. Ordföranden Lami Özgen är en av dem, men har släppts ur fängelset i väntan på ett avgörande i Högsta domstolen.

– Bevisen mot oss bygger uteslutande på avlyssnade telefonsamtal. Det finns inget annat i åklagarens utredning, säger han.

Lami Özgen och de flesta av hans fängslade kamrater i facket, just nu 37 personer, är kunder hos Turkcell. Samma sak gäller de 19 företrädare för kvinnoavdelningarna inom ett tiotal fackföreningar som arresterades i en razzia i februari i år.

De anklagas för ”förberedelser till terrorbrott”. De påstådda terrorbrotten handlar i själva verket om förberedelser inför den internationella kvinnodagen, enlig kvinnornas fackförbund.

– Jag kan förstå att Telia måste slå vakt om sina marknadsandelar, säger Lami Özgen. Alla teleoperatörer medverkar i olagliga avlyssningar.

– Men jag kan inte förstå att den svenska regeringen tillåter en verksamhet som berövar oss grundläggande fackliga och mänskliga rättigheter.

Turkcell har 54 procent av mobilkunderna i Turkiet. 38 procent av bolagets aktier ägs av Telia Sonera som delvis ägs av den svenska staten.

Telefonavlyssningar är den vanligaste metoden i brottsutredningarna i Turkiet. Enligt den turkiska regeringen avlyssnades 75 000 medborgare 2011. Drygt 8 000 av dem var misstänkta för ”politiska brott”. Avlyssningarna sker på begäran av polismyndigheten eller säkerhetstjänsten och måste godkännas av domstol. Vid vanliga brott får en misstänkt avlyssnas i högst sex månader, vid ”politiska brott” kan det pågå i tre år.

Arbetet har granskat underlaget till ett åtal mot 147 fängslade oppositionspolitiker, fackmedlemmar och människorättsaktivister i Istanbul. I inledningen av den 2 400-sidiga akten fastslår åklagaren att bevisningen i målet bygger på ”avlyssningar av de misstänktas telekommunikation” samt ”elektronisk spaning”, som också sker via mobiltelefoner.

Sammanlagt har 631 mobiltelefoner avlyssnats, varav 569 har Turkcellabonnemang, visar Arbetets granskning.

De avlyssnade anklagas för ”terrorbrott”. Det som binder dem till brottet är deras regimkritiska åsikter, eller det faktum att de deltagit i politiska manifestationer och studiecirklar. I några fall har polisen också hittat förbjudna böcker, tidningar och musikkassetter i deras hem eller på deras arbetsplatser.

– Det är exakt samma logik som ligger bakom fängelsedomarna mot oss, berättar Lami Özgen. Vanliga fackliga aktiviteter som utbildningar och klubbmöten anses vara underjordisk terrorverksamhet.

Antalet avlyssnade oppositionella är betydligt högre än vad som uppges officiellt, enligt Özturk Turkdogan, ordförande för IHD, landets största människorättsorganisation som har ett nära samarbete med Amnesty.

Han berättar att flera hundra IHD-medlemmar sitter i fängelse.

– I nästan samtliga fall har bevisen hämtats ur avlyssnade samtal.

Organisationens vice ordförande Muharrem Erbey har nu suttit i fängelse i snart tre år, bland annat på grund av ett föredrag som han höll i Sveriges riksdag kort före gripandet.

– Min vän Muharrem avlyssnades av Turkcell och riskerar upp till 20 års fängelse. Ändå tycker jag inte att lösningen är att Telia lägger ner sin verksamhet i Turkiet. Avlyssningarna kommer inte att upphöra.

Vad man däremot bör kräva är att den svenska regeringen pressar Turkiet att ändra sina lagar, enligt IHD-ordföranden.

– I dag har vi cirka 13 000 politiska fångar i våra fängelser. Och så länge vi har de lagar vi har kommer oppositionspolitiker, människorättsaktivister och fackliga företrädare att betala ett högt pris för sin yttrandefrihet.

Under alliansregeringen har Sverige utvecklat mycket goda relationer med Turkiet. I turkiska medier hyllas utrikesminister Carl Bildt som Turkiets bästa vän i EU.

– Sverige har goda möjligheter att utöva sitt inflytande utan att äventyra de goda relationerna, säger IHD-ordföranden.

Mehmet Emin Aktar är försvarsadvokat åt 104 politiska fångar, däribland flera folkvalda politiker och fackliga företrädare. Han är inne på samma linje.

– För oss gör det ingen skillnad om vi blir avlyssnade av ett svenskt, ett italienskt eller ett franskt bolag, säger han. Men för er gör det stor skillnad. Det är Telia och dess ägare som har det moraliska ansvaret.

Turkcell måste, liksom de andra två teleoperatörerna i Turkiet, antingen låta säkerhetspolisen koppla upp sig på dess servrar eller lämna landet, förklarar han. Det finns inget annat alternativ, så länge landet har ett rättssystem som straffar oliktänkande.

Som försvarsadvokat har han fått motbevisa påstådda brott i tusentals samtal som just avlyssnats av Turkcell.

– Hittills har jag bara haft en klient som inte blivit avlyssnat – han hade ingen mobil, säger Mehmet Emin Aktar.

• »Sverige har valt pengarna«
• Telia: »Vi följer bara lagen«