Lagändringar ska stävja fusk
Ändringarna i regelverket om arbetskraftsinvandring som infördes av alliansregeringen 2008 har kritiserats hårt för att ha öppnat för utnyttjande och fusk.
Det som ändrades 2008 var att man tog bort Arbetsförmedlingens tidigare obligatoriska prövning av behovet av arbetskraft inom aktuell bransch. I stället överläts till den enskilde arbetsgivaren att avgöra om arbetskraft behöver hämtas från utlandet.
Samtidigt infördes flera undantag till en gammal huvudregel från 1967, att arbetstillstånd skulle vara beviljat före inresan till Sverige. Spårbyte från asylansökan möjliggjordes.
När de nya reglerna infördes tog man bort den tidigare möjligheten att få permanent uppehållstillstånd redan vid invandringstillfället för dem som fått en tillsvidareanställning. Däremot har arbetskraftsinvandraren rätt till permanent uppehållstillstånd efter att ha arbetat i fyra år i Sverige förutsatt att villkoren i övrigt är uppfyllda.
En arbetstagare som förlorar sin anställning har fyra månader på sig att söka nytt jobb i samma bransch.
Lagen skärptes första gången 2012 till följd av att fusk uppdagats. Då beslöts att öka kraven på vissa branscher. Sedan augusti 2014 har Migrationsverket också getts större möjlighet att kontrollera att villkoren i ansökan efterlevs.
Nuvarande regering har tillsatt en utredning som kan lägga fram förslag om en eventuell ytterligare skärpning av bestämmelserna.
”Systemet kan urholka den svenska modellen”
LO, TCO, Saco, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har enigt kritiserat att de anställningserbjudanden som ligger till grund för tillstånden inte är juridiskt bindande. Arbetsgivaren kan frångå dem utan att riskera något.
Många har kritiserat att det saknas sanktioner mot företagen, och att det även då det är arbetsgivaren som gör något fel är arbetstagaren som straffas. Den enda konsekvens som drabbar arbetsgivaren är att denna inte tillåts ta emot fler arbetskraftsinvandrare.
I förlängningen, anser många av kritikerna, kan systemet hota att urholka den svenska modellen och kollektivavtalen, eftersom arbetstillstånden kan användas som ett sätt att anställa personer som inte vågar klaga till villkor som bara på papperet har någon likhet med kollektivavtalens.
Arbetsgivaren felade – familjen kastas ut
Familjen Ahmadi kom till Uppsala 2011. Pappa Mehdi Ahmadi hade fått arbete hos en urmakare, och under de första åren hade han en lön som låg en bit över lägstanivån i kollektivavtalet. Men under nio månader gjorde arbetsgivaren fel och betalade i stället 180 kronor för lite i månadslön.
I december beslöt Migrationsverket att familjen till följd av detta inte får vara kvar i landet. Arbetsgivaren Reza Norouzi har vädjat om det som många tycker vore det rimliga: ”Straffa mig i stället”.
LÄS OCKSÅ:
