Riskfri investering för Rikshemsdirektörer

Ledningen för Rikshem krävde att få investera i bostadsbolaget. Det föll väl ut och de fick dela på 118 miljoner kronor. Nu bekräftar både AMF och Jan-Erik Höjvall, vd i Rikshem, att investeringen var riskfri.

När AMF och Fjärde AP-fonden gemensamt köpte Rikshem år 2011 krävde bolagsledningen att få bli delägare.

– Idén till Rikshem presenterade jag först för ett amerikanskt företag. Det ville att företagsledningen satte in egna pengar i bolaget. Då vet de att den jobbar hårt. AP-fonden klev in fem i tolv, säger Jan-Erik Höjvall.

Ett mycket förmånligt konvertibelprogram utformades. Fyra personer i ledningen satsade 50 miljoner kronor, fick tillbaka 118 miljoner och gjorde tillsammans en vinst på 68 miljoner kronor när insatsen hade räknats av. Det avslöjade tidningen Dagens Industri.

Konvertibler betyder att man lånar pengar till företaget och vid en viss tidpunkt kan lösa in dem mot aktier. Om kursen har stigit tjänar man pengar.

Däremot kunde de fyra inte förlora pengar på en fallande aktiekurs. Ägarna AMF och Fjärde AP-fonden garanterade att de minst skulle få tillbaka sin insats. Vd Jan-Erik Höjvall bekräftar denna nya uppgift för Arbetet, liksom AMF.

Dessutom fick konvertibel-innehavarna 5 procent ränta på sitt satsade kapital. Därmed kunde de finansiera lån på sin insats via räntan. Det gjorde också Jan-Erik Höjvall, som enligt Dagens Industri fick ett mycket fördelaktigt lån av Danske Bank. Banken har skött stora affärer åt Rikshem.

Det låga ränteläget i landet, som styrs av Riksbankens reporänta, gjorde affären extra lönsam. Och riskfri.

– Eftersom räntan vände nedåt kan man se i backspegeln att det inte var någon risk för oss. Det är helt riktigt, säger Jan-Erik Höjvall till Arbetet.

– Men om räntorna gått motsatta vägen, då hade det definitivt varit en risk.

Jan-Erik Höjvall anser att de som tjänat de stora pengarna är AMF, som förvaltar LO-sidans avtalspensioner, och Fjärde AP-fonden, som förvaltar en del av de allmänna pensionerna.

– Pensionärerna har fått väldigt bra betalt, men jag har också fått bra betalt.

Samtidigt hävdar Jan-Erik Höjvall att det ändå fanns en risk. Om Rikshem hade gått i konkurs skulle de ha förlorat sina pengar. Frågan är om den risken är reell mot bakgrund av att de båda ägarna förvaltar över 800 miljarder kronor i olika fonder.

Jan-Erik Höjvall medger också brister i renoveringen av Gränby och grannområdet Kvarngärdet.

Han nämner portlås med dålig kvalitet och vattenskador under renoveringen.

– Ja, där har funnits brister. Det erkänner jag.

Däremot tycker han inte att hyreshöjningen är uppseendeväckande. Nyproducerade lägenheter med samma standard har mycket högre hyror, hävdar han.

När han får veta att den protesterande pensionären som Arbetet intervjuat bor i en liten trea och ifrågasätter sin hyreshöjning på 2 000 kronor tycker han att hon bor för stort.

– Trots att jag är vd och har bra betalt har jag under 30 kvadratmeter som jag själv nyttjar i min bostad. Hennes är ungefär 65 kvadrat. Unga som jobbar med enkla jobb får inte tag på några 65 kvadrat. De får vara glada om de får 25 kvadrat.

Han anser att ett singelhushåll ska kunna få bostadsbidrag på ett boende upp till 40 kvadratmeter, medan större boenden bör finansieras ur egen ficka.

Efter en enkel googling får Arbetet fram att bostadsrätten i Stockholm, där Jan-Erik Höjvall är skriven, är 143 kvadratmeter och värderad till drygt 14 miljoner.

LÄS OCKSÅ:

Miljonklippet upprör hyresgästerna

LO: Belöningarna är uppseendeväckande stora