Hur skyddade är arbetskraftsinvandrare? Moderator Julia Ekedahl, LO:s Keth Thapper, Svenskt Näringslivs Karin Ekenger, Dagens Arenas Lisa Pelling och Magnus Nilsson, Palmecentret, diskuterar. Foto: Erik Larsson

 

Hårdare straff för dem som utnyttjar arbetskraftsinvandrare och bindande anställningsavtal. Det vill regeringen införa – men får omedelbart mothugg från arbetsgivarna.

– Det vill vi inte ha, sade Karin Ekenger på Svenskt Näringsliv på ett seminarium i Almedalen som anordnades av LO och Migrationspolitiska S-föreningen.

Karin Ekenger säger att arbetskraftsinvandrare i dag har ett starkare skydd än andra grupper på den svenska arbetsmarknaden.

Den som kommer till Sverige från länder utanför EU får endast tillstånd av Migrationsverket om de fått ett jobberbjudande där villkoren ligger på kollektivavtalsnivå.

Samma regler gäller inte för övriga grupper på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige inte har någon lagstadgad minimilön kan de som jobbar på företag utan kollektivavtal få betydligt sämre löner och villkor.

Samtidigt har det varit flera uppmärksammade fall där arbetskraftsinvandrare utnyttjats under slavliknande villkor. Bärplockare som inte fått ut sina löner, nagelsalonger som sålt anställningserbjudanden och långa arbetsdagar.

– Många exploateras och utnyttjas. Särskilt de som är svagaste grupperna på arbetsmarknaden, säger Keth Thapper på LO som välkomnar regeringens förslag om att införa bindande anställningsavtal.

Karin Ekenger på Svenskt Näringsliv är dock tveksam till om arbetskraftsinvandrare är så utsatta som det ibland beskrivs.

– Det är ett enstaka fall som valsat runt i pressen, säger hon.

Svenskt Näringsliv välkomnar den del av utredningen som ska försöka identifiera hur stort problemet egentligen är.

Arbetsgivarna är kritiska till de långa handläggningstiderna på Migrationsverket. Om ett företag till exempel ska anställa en indisk datatekniker kan det dröja så länge som åtta månader innan de får besked om hen får tillstånd att jobba eller inte.

Att jobberbjudande skulle vara bindande avtal är inget de vill gå med på eftersom förutsättningarna kan förändras under den tiden.

Migrationsforskaren Lisa Pelling på Dagens Arena säger att handläggningstiderna är ett problem men anser att det råder en obalans i dagens system som innebär att risken till stor del hamnar på arbetstagaren och inte företagen.

– Den balansen behöver förändras, säger hon.

Dagens system för arbetskraftsinvandring infördes av den borgerliga regeringen 2008. Då slopades den så kallade arbetsmarknadsprövningen som innebar att facken kunde påverka vilka branscher som skulle få anlita arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. I stället blev det upp till företagen själva att avgöra, vilket gjorde att Sverige fick ett av världens mest liberala lagstiftning inom området.

Företagen ger i dag ett erbjudande till den som vill komma till Sverige. I det anges en lön, men eftersom erbjudandet inte är juridiskt bindande kan den som sedan kommer till Sverige få en betydligt lägre lön än vad företaget uppgett till Migrationsverket och facket. Nu vill regeringen göra dessa anställningserbjudanden bindande, vilket innebär att arbetsgivarna måste betala den lön de uppgett att de ska betala.