– Vi ser statliga extrapengar till lärarnas löner som en satsning på skolan. Inte som en del i den kommande avtalsrörelsen. Det säger Helene Fritzon, ordförande i förhandlingsdelegationen hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

När statsminister Stefan Löfven presenterade en satsning på högre löner för skickliga lärare på måndagskvällen fick han hård kritik från LO för att regeringen lägger sig i lönebildningen.

Helene Fritzon förstår farhågorna, men delar dem inte. Ända sedan regeringens planer på att höja lärarlönerna blev kända i höstas har SKL understrukit att organisationen inte vill se någon statlig lönepolitik.

Och i den dialog som SKL, de privata skolarbetsgivarna och de båda lärarfacken har fört med regeringen om en satsning har regeringen tagit till sig detta, hävdar Helene Fritzon. Regeringen och parterna är överens om att satsningen inte ingår i den allmänna lönerörelsen.

– Det vi och regeringen har kommit överens om är framför allt kriterierna för vem som ska få del av den statliga satsningen. Vi ser det som en satsning på skolan, med fokus på elevernas resultat, undervisningens kvalitet och lärarnas kompetens och karriärmöjligheter.

– Det sammanfaller med vad många kommuner gör redan i dag för att förbättra undervisningen. Det är inte ett led i den kommande avtalsrörelsen.

Hur ska ni undvika att de pengar till lärarlöner som staten skjuter till ändå finns med i bakhuvudet när parterna förhandlar om ”ordinarie” löneökningar?

– Vi kommer att anstränga oss för att inte blanda ihop de båda sakerna, svarar Helene Fritzon. Vi är medvetna om att kompensationskrav kan komma från andra fackförbund, och att vi kommer att få frågor i avtalsrörelsen om detta. Vi är medvetna om risken. Det här får inte skada parternas vanliga arbete med lönebildningen.

Helene Fritzon tillägger att hon utgår från att de båda lärarfacken kommer att reagera om någon arbetsgivare säger att ”ni har ju redan fått pengar”.

– Den bevakningen är jag säker på att facken kommer att sköta.

För att kunna rekrytera lärare i ”bristämnen” som matematik, kemi och fysik måste många kommuner locka med betydligt högre löner än för lärare i svenska. Hur undviker ni att de statliga pengarna går till svårrekryterade lärare snarare än lärare som är duktiga i sitt yrke?

– Den diskussionen måste föras lokalt, säger Helene Fritzon. För det ser väldigt olika ut i olika kommuner och i olika sektorer. Vi får till exempel signaler om att det är svårt att rekrytera modersmålslärare, en kategori man sällan hör talas om. Då måste vi från SKL stödja de kommunerna så att de klarar försörjningen.