Farligt resande

Lång tids jobbpendling ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa, visar ny forskning. Utom för cyklister och fotgängare.

– Vi ser ett tydligt samband mellan pendlingstid med bil eller kollektivtrafik och upplevd ohälsa som stress, sömnstörning och utbrändhet, säger forskaren Kristoffer Mattisson.

– Cykel- och gångpendling verkar däremot ge ett friskare liv.

Vårt samhälle bygger på att många kan tänka sig att pendla, även långa sträckor, för att komma till sitt jobb. Med tiden har avstånden till jobben ökat, och fler pendlar längre sträckor. I Sverige har det genomsnittliga pendelavståndet ökat från tio till femton kilometer från 1970 till 2005.

I en skånsk studie om pendling och hälsa har forskarna kunnat visa på skillnader i hälsa mellan olika former av pendlingar, och främst att ohälsan ökar för dem som reser lång tid med kollektiv trafik eller kör bil.

– I takt med att fler har längre restid ökar stressen av försenade tåg och bussar, fler byten som inte fungerar som de ska, och ökad trängsel. När man inte kan styra resan uppstår en stark frustration, säger Kristoffer Mattisson.

Den ökade stressen kan påverka den psykiska och fysiska hälsan negativt. Cykel- och gångpendlare upplever tvärtom bättre hälsa av rörelsen till och från jobbet. De kan även lättare påverka resan.

– Det finns ju även de som hittar en harmonisk form för kollektivresan. De läser en bok, utför lite jobb eller bara vilar, säger Kristoffer Mattisson. Då känns pendlingen skönare.

En trend bland dagens företag är att söka rätt kompetens hos en mer flexibel och anpassad arbetskraft som rör sig över större geografiska områden. Tanken är att kompensera pendlarna för den längre resan genom ett bättre arbete, högre lön eller möjligheten för dem att själv välja var de vill bo.

– Det går att förstå resonemanget, men frågan är om det får ett positivt utfall eftersom både miljön och hälsan kan påverkas negativt av ökade transporter, säger Kristoffer Mattisson. Ökad bil- och kollektivpendling innebär också ökade utsläpp av buller och avgaser.

Politiker och planerare bör tänka på detta en extra gång innan de öppnar för mer och längre pendling, menar forskarna. Det är viktigt att ta hänsyn till hälsoeffekterna och bedöma riskerna. För ohälsan som följer av slitsam pendling kan bli dyr för samhället.

– Det riskerar även att minska det sociala engagemanget i samhället genom att alltmer tid och ork går åt till arbetet och pendlingen, säger Kristoffer Mattisson utifrån en annan forskningsstudie om sambandet mellan pendling och det sociala kapitalet.

Exempel på lösningar för minskade risker är att bygga fler cykelbanor och gångvägar för att stimulera aktiv pendling. Även kollektivpendlingen bör förbättras så att störningar undviks och tiderna hålls.

– Vi söker ju ett jämlikt samhälle, då är det viktigt med god tillgänglighet för alla. Även om man inte har råd med egen bil ska man kunna transportera sig. Det är även en fråga om jämställdhet eftersom tillgången till bil skiljer sig för män och kvinnor.

Torbjörn Uhlin

Läs också:

• Efter en arbetsdag är orken slut