Nybyggt bara för feta plånböcker

Det kostar allt mer att hyra, men det beror främst på att staten sponsrar det ägda boendet, anser Hyresgästföreningen.
– Det är därför hyresrätten är så dyr, säger ordförande Marie Linder.

Först behövs en kortsiktig stimulans, för att få fart på byggandet av hyresrätter. På lång sikt behöver beskattningen och bidragen för de olika bostadsformerna likställas, så att det investeringsstödet inte behövs, anser Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder.

För det grundläggande problemet är vad Hyresgästföreningen kallar hyrskatten. Staten sponsrar det ägda boendet med över 40 miljarder kronor genom rotavdrag och räntebidrag, enligt föreningen, som föreslår ett investeringsstöd i två delar. Dels ett direktstöd för hyresrätter som motsvarar 245 000 kronor för en trea i storstäderna och 175 000 i övriga landet, där prisläget är lägre. Dels en statlig direktutlåning för dem som bygger.

I London är hyrorna oreglerade och har stigit brant uppåt de senaste åren. Få har råd att bo i city. Arbetet träffade Londons bostadskommittés ordförande, Darren Johnsson från Green party, som talade om en absolut kris på hyresmarknaden.

För att belysa problemet skapade han en ”hyreskarta”. Enligt en standarddefinition i London är hyran skälig om den inte är högre än 35 procent av den disponibla inkomsten.
Darren Johnsons hyreskarta visar att den som har avtalens minimilöner inte har råd att hyra ens ett rum i en delad lägenhet inom en radie av ett par tre mil från Londons mittpunkt. Och en borgmästare, som cashar hem 90 000 kronor efter skatt, tvingas lägga uppemot hälften av pengarna för att kunna hyra en trea i de dyraste kvarteren. Resultatet blir att ”vanligt folk” drivs längre och längre ut från city.

Är det en situation som vi har framför oss också i Sverige?
– Det finns en uppenbar risk att vi hamnar där, om vi inte ser till att det byggs till rimliga hyror, säger Marie Linder.

I Stockholm byggs det nästan enbart i så kallade a-lägen, de bästa lägena.
– Då blir det väldigt, väldigt höga hyror, säger föreningens förhandlingschef Per Svanberg.

Dessa hyror förhandlas särskilt. Genom en så kallad presumtionshyra garanteras bolagen en högre hyra än det övriga, äldre beståndet, i 15 år.

Men även om nyproduktionen av hyresrätter är dyr, är det viktigt att skilja dyra hyror från marknadshyror, påpekar Per Svanberg.
– Hyrorna är ingen marknadshyra på så sätt att man har en fri hyressättning, varken i nyproduktionen, eller ännu mindre i det äldre beståndet. Men en del vill kalla det marknadshyror för att det ligger på den nivån, för även om hyressättningen vore fri, kanske man inte hade kunnat ta ut så mycket mer, säger Per Svanberg.

– Det stora bekymret är att det inte byggs något för den stora gruppen bostadssökare och normalinkomsttagare. Det som byggs är dyra hyresrätter och dyra bostadsrätter.

I Sverige sker en förhandling om alla hyror. Tidigare var allmännyttans hyror vägledande, nu ska det sammanlagda beståndet vara vägledande. Att Hyresgästföreningen gick med på att allmännyttan nu ska drivas ”affärsmässigt”, har upprört många, men Marie Linder säger att det handlade om en kompromiss mellan parterna.
– Det var ett sätt att behålla allmännyttan. Och dessutom står det att allmännyttan har två syften, och att det allmännyttiga syftet går före det affärsmässiga.

Att Hyresgästföreningen är emot marknadshyror – ”det kan man lugnt säga”.
– Om vi skulle få marknadshyror skulle vi få flytta längre och längre ut, och tränga ihop oss, som i London, säger Marie Linder.

– Det gäller ju att kunna bo hyfsat nära sin arbetsplats. Det finns väldigt många kommunalt lågavlönade kvinnor som i en situation med marknadshyror skulle ha svårt att bo centralt. Ja, det gäller ju också andra lågavlönade.

LÄS OCKSÅ

• Pressade priser – ändå är de nybyggda hyresrätterna i Hudiksvall för dyra