’’Människor som jobbar ideellt kan råka illa ut’’

A-kassan nekade Mats Hagljung ersättning. Anledningen var hans  ideella arbete i en bandyförening. Två domstolar har gett a-kassan rätt, men nu ska fallet avgöras av högsta instans.

I många år har Mats Hagljung arbetat ideellt i bandyföreningen Söråkers IF på sidan av sitt vanliga säljarjobb. Han tränar ett ungdomslag och är ordförande i föreningen.

– Jag har spelat själv och har två barn i föreningen. Jag är i princip uppvuxen på bandyplanen, säger han.

Föreningen äger också ett aktiebolag som driver själva idrottsanläggningen på uppdrag av kommunen. År 2008 blev han ordförande i bolaget också.

– Det var naturligt att jag tog över.  Jag hade ingen aning om vilka konsekvenser det kunde få.

Trots att allt arbete han lagt ner i föreningen varit oavlönat, nekades han nämligen ersättning från a-kassan när han blev arbetslös år 2012. Eftersom han satt i bolagsstyrelsen räknades han som företagare.

– Det var tufft att inte få några pengar. Jag fick låna av mina föräldrar för att vi skulle klara oss, jag kände mig som en tonåring när jag bad morsan om pengar.

För att kunna betala sina räkningar utförde han också småjobb som bandyföreningen skulle ha köpts in annars, som att reparera en ismaskin.

Det handlade inte om några stora summor. Totalt fick han betalt för knappt 50 timmar under en månad, men det faktum att han fick ersättning har varit en av orsakerna till att inte bara a-kassan utan sedan även förvaltningsrätten och kammarrätten beslutat att han ska ses som företagare.

Fackförbundet Unionen, där Mats Hagljung är medlem, har låtit LO-TCO Rättsskydd driva fallet, som nu ska avgöras i Högsta förvaltningsdomstolen.

– Det handlar om vem som bedriver näringsverksamhet och ska ses som näringsidkare. Jag kan tycka att a-kassorna tolkar det här begreppet ganska strängt, säger Magnus Eriksson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

Eftersom Mats Hagljung inte äger någon del av bolaget och inte har någon inkomst av näringsverksamheten, tycker Magnus Eriksson inte att han ska räknas som företagare.

– Om man trots detta räknas som företagare är det väldigt många personer som kan hamna i den här fällan. Det kan till exempel gälla någon som sitter i styrelsen för sin makes eller hustrus bolag utan att äga någon del av bolaget eller se sig som företagare, säger han.

Mats Hagljung var bara arbetslös i ett halvår innan han fick ett nytt jobb. Han fick också ersättning från a-kassan redan efter domslutet i förvaltningsrätten. Domstolen kom fram till att han visserligen var företagare, men att det skulle ses som en bisyssla. Trots det tycker han att det har varit viktigt att driva fallet vidare, för att ingen annan ska drabbas.

– Det måste vara massvis med klubbar i Sverige som sitter i samma situation för att de driver sina anläggningar som bolag. Det innebär att en massa människor som jobbar ideellt kan råka illa ut, säger han.

Enligt Mats Hagljung blir det allt vanligare att kommuner lägger ut driften av idrottsanläggningar på idrottsföreningar. För att sköta driften behöver föreningarna bilda bolag, och då gäller det att tänka sig för.

– Man måste gå in i det med öppna ögon och veta vad som gäller.

Mats Hagljung hoppas att domen i Högsta förvaltningsdomstolen ska få a-kassorna att inte se personer som företagare om de arbetar ideellt och sitter i bolagsstyrelsen för bolag som inte har som syfte att gå med vinst.

Det är ännu inte klart när domstolen kommer att ta upp målet, men Magnus Eriksson på LO-TCO Rättsskydd hoppas på ett avgörande innan året är slut.

– Vi kommer nu att få en dom som blir ett prejudikat i frågan om vem som är näringsidkare. Det här kan få stor betydelse för många, säger han.