Den hyrande generationen höjer sina röster
– Jag tror inte att politikerna förstår vidden av problement, säger Seb Klier. Foto: Åsa Westerlund
– Jag tror inte att politikerna förstår vidden av problement, säger Seb Klier. Foto: Åsa Westerlund
– Fångade är rätt ord, säger Seb Klier, om dem som är privata hyresgäster.
Han är politisk kampanjledare på Generation Rent, en samorganisation för hyresgästföreningar i Storbritannien, och träffar politiker på hög nivå för att få dem att införa en hyresreglering. De som hyr är oskyddade och har inte möjlighet att spara pengar till ett bostadsköp.
Generation Rents viktigaste förslag är att införa ett tak på hyran. Taket får överskridas, om hälften av den överskjutande delen går till en fond för social housing.
– Men jag tror inte att politikerna förstår vidden av problemet, säger han.
Själv klarar han och hans sambo, som båda har bra jobb, nätt och jämt hyran. Självklart skulle de hellre köpa, om de kunde, i landet som premierar ägande. Margaret Thatcher (premiärminister 1979 till 1990) införde programmet ”right to buy”, rätt att köpa. Rätten att köpa omfattade också lägenheter i social housing-byggnader, och många såldes ut.
För en familj med medelinkomst är det i dag inte möjligt att köpa ett boende ”inom M25”, den led som omsluter London med en radie av 25 kilometer från centrum. Generation Rent har räknat ut att med prisökningar i fortsatt takt kommer en förstagångsköpare behöva ha sparat ihop 1 250 000 kronor i insats för att kunna köpa ett hus 2020.
Generation rent anser att 35 procent av den disponibla inkomsten är en acceptabel nivå att lägga på boende. Organisationen arbetar också för att minimilönen ska ersättas av en ”living wage”, som i London är högre för att klara de högre omkostnaderna.
LÄS OCKSÅ
