Sex timmars arbetsdag med full lön är inget nytt. Däremot visar försöken att det både kan bli lönsamt – och dyrt.

Redan 1989 tog Kiruna kommun initiativ till tio timmars arbetstidsförkortning med full lön.

Några år senare kunde dock Kommunal visa på bristfällig statistik om försöket med sextimmarsdagen. Till exempel gick det inte att säga vilka effekter den kortare arbetstiden hade haft på sjukfrånvaron. Arbetsmiljöenkäten visade också att det inte var så stora skillnader i den upplevda och önskade arbetsmiljön. Det gick heller inte att fastställa en ekonomisk vinst för kommunen.

Även vid Umebygdens äldrecenter, som fick arbetstidstidsförkortning i början av 2000-talet – 88 procent av en normal heltid med bibehållen lön – fick försöket avbrytas på grund av kostnadsskäl. Detta trots många positiva hälsoeffekter.

Även privata aktörer har genomfört arbetstidsförkortningar, såsom Volvo personvagnar i Olofström och Toyota center i Göteborg. På Volvo lyckades dock inte projektet när det gick sämre för bilbranschen och företaget tvingades varsla.

Men på Toyota center i Göteborg har sex timmars arbetsdag varit regel sedan 2002 och företaget har sett resultat i form av färre från­varodagar och fler människor i arbete.

Trots att antalet plåtslagare och verkstadstekniker mer än fördubblats sedan sextimmarsdagar infördes har vinsten ökat för varje år. Toyota center kan nämligen ha öppet längre och ta emot fler kunder när personalen jobbar i två sextimmarspass.

Ytterligare ett gott exempel som lyfts fram i debatten är Handels a-kassa. Under två år fick 60 anställda möjlighet att gå ner till sextimmarsdag med full lön. Handels a-kassa upplevde inte att kostnaderna ökade och projektet blev så lyckat att arbetstidsförkortningen infördes permanent 2013.

 

Läs också:

Partierna och ­arbetstidsförkortning

På riksplanet vill Miljöpartiet införa 35 timmars arbetsvecka för alla, medan Vänsterpartiet vill se 30 timmars arbetsvecka. Övriga partier ställer sig emot förslagen som enligt Riksdagens utredningstjänst, Rut, skulle minska skatteintäkterna med 155 respektive 310 miljarder kronor. Rut påpekar dock att det är extremt svårt att räkna på arbetstidsförkortning. ”Beräkningarna är beroende av ett antal antaganden och måste tolkas med försiktighet” står det i rapporten som kom ut i maj i fjol.