Mari Seger öppnade ­närbutik – men blev rånad två ­gånger. Läs hennes berättelse här.  Foto: Pernilla Wahlman

 

Butiksrånen blir allt grövre. Fler anställda skadas i samband med rån och facket är oroligt över utvecklingen.

Förra året rånades 772 butiker i Sverige, enligt uppgifter från Brotts­förebyggande rådet (Brå). Det är fem procent färre än året innan. De senaste fem åren har butiksrånen minskat med drygt 30 procent, konstaterar Svensk Handel i en rapport där förra årets rån analyseras.

– Det är givetvis glädjande att rånen minskar, och ser man till rånen med skjutvapen är minskningen ännu större, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Samtidigt ökade rånen under 2013, och antalet butiksrån var rekordhögt för fem år sedan, så facket ser inte lika ljust på utvecklingen.

– Det är bra att det går ner, men inte bra nog för oss. Vi ser rånen som ett fortsatt jätte­stort problem för våra medlemmar, säger Krister Colde, arbetsmiljöombudsman på Handels.

Även om rånen blir färre blir de samtidigt allt våldsammare. Vid 17 procent av rånen förra året förekom personskador och det är en betydligt högre andel än tidigare år.

– De riktigt grova rånen där de skjuter mot anställda ökar, och det är oroande, säger Krister Colde.

Även Per Geijer är oroad över utvecklingen, men han betonar att våldet främst förekommer vid så kallade motvärnsrån. Det handlar om brott som börjar som stölder, men där gärningsmannen blir påkommen och tar till våld antingen mot butiksanställda eller säkerhetsvakter. Vid 23 procent av rånen där varor var bytet utsattes de drabbade av fysiskt våld.

– Visst har vi har haft ett antal riktigt grova rån med skjutvapen och knivhuggna anställda, men ökningen av de fysiska skadorna vid rånen är kopplade till en helt annan problematik. Egentligen borde man säga att det är stölderna som blir mer aggressiva och våldsamma och inte rånen.

Det bästa sättet att öka personalens säkerhet är enligt Handels att installera slutna kassasystem, eller gå över till helt kontantlösa butiker.

– Vi måste säkra kontanterna, för det är dem rånarna i första hand är ute efter, säger Krister Colde.

– När det gäller varurånen har personalen oftast möjlighet att avstå från att ingripa och kan då klara sig från våld. Den möjligheten har man inte när man sitter i kassan och får en pistol mot tinningen, Krister Colde.

Handels har länge drivit kravet på en lag om slutna kassasystem, men det är något arbetsgivarna vänder sig emot.

– Vi gillar slutna kassasystem och det är system vi ofta rekommenderar, men vi motsätter oss idén att alla ska ha den här tekniken för att skydda sig mot en brottslighet som bara drabbar ett litet fåtal, säger Per Geijer.

Enligt Svensk Handel är det främst vissa branscher och områden som är utsatta för rån, och då är det fel att kräva kostsamma kontantsystem för alla.

– I mer än hälften av landets kommuner skedde inga butiksrån alls förra året, säger Per Geijer.

Han anser att det är upp till varje handlare att avgöra vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra rån.

– Det viktigaste är att tillsammans med facket eller arbetstagarna genomföra en riktig riskbedömning av verksamheten och gå igenom sin egen butik, för att sedan vidta de åtgärder som behövs. Ofta handlar det om både enkla och billiga åtgärder som att utbilda personalen eller se över belysningen.

För att öka säkerheten i butikerna håller Handels och Svensk Handel också på att ta fram en ny vägledning för butiker tillsammans med Arbetsmiljöverket. Tanken är att vägledningen ska vara klar till sommaren.

Klicka för större bild

Läs också: