Sveriges energibransch står inför en allvarlig kompetenskris som hotar vår elförsörjning och nationella säkerhet. Trots upprepade varningar från Seko och andra aktörer om den akuta bristen på utbildad personal inom elförsörjningen, verkar regeringen sakna en konkret och långsiktig strategi för att möta dessa utmaningar.

I en skriftlig fråga till utbildningsminister Johan Pehrson (L) den 3 februari 2025 lyfte jag problematiken med att aktivera civilplikten inom elförsörjningsområdet utan att samtidigt säkerställa en hållbar kompetensförsörjning.

Brist på utbildad personal

Det finns en uppenbar risk att civilpliktiga, efter sin utbildning, snabbt lämnar beredskapen för att täcka luckorna i den ordinarie energibranschen. Om detta sker utan en långsiktig lösning på kompetensbristen, riskerar Sveriges elförsörjning att bli ännu mer sårbar vid kris- eller krigssituationer.

Seko har länge varnat för att Sverige saknar tillräckligt många utbildade linjemontörer och tekniker för att upprätthålla och utveckla elnätet. Branschen står inför stora pensionsavgångar och samtidigt växer behovet av elförsörjningen i takt med elektrifieringen av samhället. Regeringens passivitet i frågan är därför oroväckande.

Utbildningsministerns svar, daterat den 12 februari 2025, var dock både otillräckligt och undvikande. Han hänvisade till generella satsningar på yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och ökade medel för regionalt yrkesvux. Dessa åtgärder, även om de är positiva i sig, adresserar inte den specifika och akuta bristen på kvalificerad personal inom energisektorn. Det krävs riktade insatser för att utbilda fler linjemontörer och tekniker samt för att modernisera utbildningsprogrammen i takt med den tekniska utvecklingen.

Ta Sekos varningar på allvar

Regeringens strategi framstår som kortsiktig och reaktiv. För att säkerställa en robust och säker elförsörjning måste vi investera i utbildningsprogram som direkt svarar mot energibranschens behov. Det innebär fler specialiserade utbildningscenter, bättre villkor för lärare och studenter inom dessa områden och ett tätare samarbete mellan utbildningsinstitutioner och industrin får att säkerställa utbildningarnas kvalitet och relevans. Dessutom bör regeringen införa incitament för att behålla utbildad personal inom beredskapen, så att civilplikten inte urholkas genom att individer går direkt till den privata sektorn efter utbildning.

Det är hög tid att SD-regeringen tar Sekos och branschens varningar på allvar och presenterar en långsiktig plan för kompetensförsörjningen inom energibranschen. Sveriges framtida säkerhet och välstånd hänger på vår förmåga att möta dessa utmaningar.