Gig-företagens nästa drag – ta makten över facket

Arbetsgivare i gig-branschen är i full gång med att försöka bilda ett fackförbund.  

Ja, du läste rätt. Chefer och andra högt uppsatta i så kallade gig-företag försöker alltså skapa en organisation som bygger på att anställda går ihop och kräver medbestämmande och bättre villkor. 

Bra med krisinsikt, kanske man hinner tänka. Plattformarna är ju inte direkt kända för att erbjuda särskilt bra villkor eller löner. Stephen Schad, vd på Invoicery Group, bekräftar att han står bakom att det rekryteras en styrelse till Plattformsarbetstagarnas förbund.

Hur gick detta till? Som så ofta behöver man tänka steget längre – och backa bandet. 

Största hotet mot företag

I fjol antogs ett EU-direktiv som innebär att gig-arbetare ska ses som anställda och gig-företagen ses som arbetsgivare. Då beslutades också att reglera den omfattande övervakning som gig-jobbarna utsätts för via gps-spårning, konstant tidtagning och betalning per uppdrag utan hänsyn till väder, vind eller ork. 

Inte heller får plattformarna använda AI för att samla in hälsoinformation, information om vem den som arbetar har ringt eller om hen är med i ett fackförbund. 

Medlemsländerna får efter ett sådant beslut två år på sig att implementera förändringarna i sina respektive lagar.  

När det arbetet nu är i full gång har gig-plattformarna panik. Vad kommer hända? Vad kommer de krävas på? 

Högerregering kan säkert se till att lagstiftningen inte blir allt för plågsam för gig-arbetsgivarna. Men det räcker inte – det är ju kollektivavtalen som utgör det största hotet mot företag som är vana vid att kräva massor och betala lite. 

Tvingar företag till säker arbetsmiljö

Hur då, kanske du undrar. Jo, det är ju så att ett kollektivavtal reglerar en bransch i detalj. Arbetsrättslagarna är dispositiva, det vill säga förhandlingsbara. Kollektivavtal trumfar lagarna och kan alltså tvinga gig-företagen att stå för till exempel arbetskläder, fordon och annat som behövs för att utföra jobbet. Något de i regel inte gör idag. 

Vidare reglerar ju kollektivavtal även försäkringar, pension, övertidsersättning, för att nämna några saker. Kanon för gig-jobbarna som i dag tjänar pinsamt lite, får stå för arbetsredskap själva och där priserna pressas ner på Uber-resan på bekostnad av chaufförens lön och villkor.

Finns ett sådant på plats kan man alltså runda det lagstadgade skyddet utan att för den sakens skull erbjuda något i gengäld.

Både vittnesmål inifrån branscher som har så kallat egenanställd personal och granskningar visar på riskerna med den avreglering som fått pågå innebär. Dels från personer som sliter långa dagar för en spottstyver utan skydd vid olyckor, sjukdom eller andra oförutsedda händelser. 

Men också från dem som ser en lavinartad ökning av dessa icke-anställningar – och hur konsumenterna vänjer sig vid att kunna få köpa tjänster till slavpriser.

Farväl till goda arbetsvillkor

När EU nu erkänner gig-arbete som faktiskt arbete kan sötebrödsdagarna vara över för plattformarnas utsugarverksamheter. Därför gör de nu allt för att fortsatt kunna styra villkoren – och prislappen för arbetet de behöver få utför för att fortsatt kunna göra storvinst. 

Vi vill ha hållbara villkor, säger Stephen Schad till Arbetet. Att hans fackliga satsning innebär hållbara villkor för de anställda är föga troligt. 

Går denna plan i lås kan Sverige få sitt första arbetsgivarkontrollerade fack. 

– Gul eller röd är bara politik, fortsätter han, och verkar mer benägen att låta pengarna styra. 

De som drabbas först är arbetsmarknadens mest utsatta men här gäller det att se upp. Får modellen med arbetsgivarfack fäste i Sverige kan vi räkna mer att fler och fler kommer dras in i gig-karusellen. Då vi alla kyssa våra relativt goda arbetsvillkor farväl.