Sexuella trakasserier har inte minskat efter metoo: ”Man slutade prata om det”
Var femte kvinna på en mansdominerad arbetsplats och var sjunde man på en kvinnodominerad utsätts för sexuella trakasserier.
Det visar fjärde Trakasseribarometern, som arbetsgivar- och arbetstagarparterna står bakom.
Personer med osäkra anställningar är mest utsatta för sexuella trakasserier, visar Trakasseribarometern. (Bilden är en genrebild).
Andelen yrkesverksamma som blir utsatta för sexuella trakasserier och kränkande särbehandling består, konstaterar parterna som står bakom Trakasseribarometern. Värst utsatta är personer mellan 18-29 år, som har utländsk bakgrund, som har en funktionsnedsättning eller annan sexuell läggning än heterosexuell och personer med osäkra anställningar.
Är inte förvånad
Att trakasserier och kränkande särbehandling inte minskat på arbetsmarknaden förvånar inte Fastighets organiseringsombudsman i region Syd, Madeleine Holst.
När metoo svepte över världen 2017 lyftes frågorna upp på agendan. Det ledde till att många under en period började våga säga ifrån när de blev trakasserade av till exempel en arbetskollega.
– Men sedan vände arbetsgivare och dem som utsatte det till att det var de som var offren. Det kom kommentarer som ”så fort man säger något nu för tiden så är det metoo”. Då började folk som blev utsatta tona ner det igen. Sedan slutade man prata om det, säger Madeleine Holst.
Madeleine Holst, ombudsman, Fastighets region Syd.
Nu, några år efter metoo, är frågan död tycker hon.
Madeleine Holst, var i februari 2018 med i Fastighetsfolket och berättade om sina personliga erfarenheter av att ha blivit trakasserad på tidigare arbetsplatser. Läs hennes berättelse här.
Läs också: ”Jag har byggt en mur för att inte bli sårad”
I dag arbetar hon fackligt på heltid som organiseringsombudsman på Fastighets region Syd.
– Det är jätteskönt att för första gången få befinna mig i ett neutralt arbete där jag inte blir klassad för vilket kön eller vilken sexuell läggning jag har.
Får stämpel på sig
Madeleine Holst ser det som att hon har tur att få vara i en sådan miljö i dag.
Men när hon är ute på arbetsplatserna som ombudsman och förhandlar känner hon fortfarande att hon som kvinna får en stämpel på sig, att kvinnor ofta blir granskade av motparten på ett helt annat sätt än en vit man blir.
– Han blir bemött som någon med pondus och auktoritet, en arbetsrättsman, även om han skulle förhandla i en t-shirt med hål i och truckerkeps. Vi kvinnor måste tänka på sådant som vilka kläder vi har, så att det inte är för utmanande. Då riskerar vi att få ta emot direkt nedtryckande kommentarer. Lillagumman-kommentarer förekommer än i dag, säger Madeleine Holst och fortsätter:
– Visst finns en medvetenhet om problemet, men det används fortfarande härskartekniker och könsdiskriminering jämt emot kvinnor.