Femåriga Luke är förkyld och hemma från förskolan i dag.

Han har med sig sin leksaksdinosaurie till den gemensamma lokalen i huset och kommer snabbt i gång att pyssla tillsammans med bovärden Emeli Karlström.

Han och storasyster Leia, 7 år, flyttade in i det roströda huset i stockholmsförorten Farsta i somras, tillsammans med sin pappa Pavel Ramirez.

Innan dess saknade de bostad, under flera år bodde Pavel Ramirez och barnen hemma hos hans mamma i en trång trea. Han hade olika ströjobb men ingen fast anställning.

– Jag var arbetslös och deprimerad. Men nu när vi har en bostad mår jag mycket bättre, jag har gått klart min utbildning och börjat söka jobb som VVS-montör.

Han tittar på sin son, som trots förkylningen är pigg och glad.

– Barnen är gladare och har fått varsitt rum. Det har varit livsförändrande, säger Pavel Ramirez.

Hyra efter inkomst

Det var i juni förra året som de 100 hyresgästerna flyttade in i Sveriges första socialt hållbara hyreshus, som Stockholms Stadsmission kallar sitt hus.

Hälften av de som bor här är barn, och alla har levt i bostadslöshet. Några utan tak över huvudet och andra i ohållbara bostadssituationer, som Pavel Ramirez och hans två barn.

Det socialt hållbara hyreshuset är det första i sitt slag i Sverige och har en unik förvaltningsmodell.

För varje storlek på lägenhet finns det tre olika hyresnivåer. Hyresgästens inkomst är det som avgör vilken hyresnivå hen ska betala.

Dessutom tilldelas lägenheterna till de som har störst behov, inte längst kötid.

Många låginkomsttagare stängs i dag ute från bostadsmarknaden på grund av för kort kötid i bostadskön och för låga inkomster för att ha råd med en hyresrätt i nyproduktion, berättar Pernilla Parding, chef för bostadsfrågor på Stockholms Stadsmission.

Organisationen kommer i kontakt med ett stort antal låginkomsttagare i arbetaryrken som är bostadslösa.

– Många som söker sig till oss är ensamstående låginkomsttagare med barn. De vill kunna betala hyran själva men också ha något kvar av lönen att leva på. Det är inga märkliga krav men den svenska bostadsmarknaden har svårt att möta behovet för de som har lägre inkomster, säger Pernilla Parding.

”Det sociala är halva mitt jobb”

Fastighetsskötaren Olivia Sigeman och bovärden Emeli Karlström har varit med sedan hyresgästerna flyttade in i huset förra sommaren.

För att huset ska bli en trygg plats arbetar Stockholms Stadsmission med så kallad mjuk förvaltning, där de anställda på organisationen ger extra stöd vid behov.

Olivia Sigeman beskriver det som att hon jobbar närmare hyresgästerna och att relationerna är viktigare jämfört med hennes tidigare jobb i yrket.

– Jag lagar inte bara kranar, det sociala är halva delen av mitt jobb. Vissa hyresgäster behöver extra mycket hjälp. Jag ska hjälpa dem att klara saker själva. På tidigare arbetsplatser har jag inte jobbat med relationer på det här sättet. Det är givande, säger hon.

En del i den mjuka förvaltningen är att kollegorna håller husets gemensamma lokal öppen tre dagar i veckan och anordnar aktiviteter som hyresgästerna önskar sig.

Bland annat har Emeli Karlström hållit i en kvinnogrupp som övat på svenska samtidigt som barnfilm visades i rummet intill.

Hon säger att hon märkt en förändring hos många av hyresgästerna sedan de flyttade in.

– Människors axlar har sänkts. Många har ju haft en svår bostadssituation så länge. Men forskning visar att om du ger människor rimliga förutsättningar så reder de ofta upp sina problem själva. Här har jag fått sitta på första parkett och se det hända, säger hon.

”Fastighetsägare måste ta ansvar”

Enligt Socialstyrelsens siffror var över 27 000 personer i Sverige bostadslösa vid den senaste kartläggningen 2023.

Sedan millennieskiftet har runt 200 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter i Sverige.

Det bidrar till att efterfrågan på prisvärda hyresrätter är större än utbudet, särskilt i storstadsregionerna.  

Emeli Karlström menar att stora bostadsbolag måste göra mer för att fler ska få en bostad.

– Vi visar att det går att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden, så att människor som annars sorteras bort kan få en bostad där man kan bo bra och bo kvar, till prisrimlig hyra. Men det här huset är ju bara en droppe i havet, fler fastighetsägare måste ta ansvar om vi ska minska hemlösheten, säger hon.

Syftet med att bygga ett eget hyreshus var just att göra verklighet av en förvaltningsmodell som kan kopieras av andra bostadsbolag.

Både politiker och bostadsbolag har besökt huset för att lära sig hur det fungerar.

– Man kanske inte hämtar in den största vinsten på det här huset under de första åren. Men om alla större bostadsbolag skulle ha en liten del av sitt bestånd i socialt hållbara hyreshus skulle vi uppnå stor förändring för många människor, säger Pernilla Parding.

Känner hopp för framtiden

På fjärde våningen har Pavel Ramirez och barnen fint ljusinsläpp.

Solen lyser in genom fönsterna. Pavel Ramirez ser ljusare på framtiden nu.

Han har nyligen haft praktik hos en VVS-försäljare.

När han under praktiktiden skulle i väg tidigt på morgonen fick han hjälp av sin granne att lämna barnen på förskolan och skolan.

Barnens mamma är från Kambodja och har nyligen fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Men hoppet om att kunna återförenas som familj har tänts igen.

– Nu har vi ett eget boende, om jag får ett jobb nu också så kanske vi har en chans, säger Pavel Ramirez.